att klara kraven på renlighet och att följa tider
. I det fallet hade känslan av oro inte minskat efter njurskolan utan snarare ökat. Tre deltagare uppgav att otryggheten orsakats av att de inte förstod vårdgivaren som talat svenska med stark brytning. En beskrev det som att famla i mörkret efter ett sådant besök på sjukhuset. Oron inför framtiden kunde dyka upp ibland och göra det svårt att sova. Ingen kunde riktigt sätta fingret på vad det var som väckte tankarna. Kanske tanken på livets ändlighet. Andra hade en känsla av acceptans inför livssituationen. De oroade sig inte i onödan, tog dagen som den kom och grubblade inte så mycket på vad framtiden innebar »den dagen, den sorgen«. Gemensamt för alla deltagare var en insikt om att påsdialys kommer att innebära begränsningar i deras liv. De som arbetade såg behandlingen som ett hot mot att kunna fortsätta arbeta heltid. En känsla av förlust upplevdes av deltagarna genom att valfriheten kommer att inskränkas. Men de insåg samtidigt att det inte fanns något val. Sjukdomen kommer att fortskrida och dialysbehandling kommer att bli nödvändigt och de begränsningar i livet som behandlingen innebär är ofrånkomliga. Resultatet visade att känslan inför behandlingsstart med påsdialys är komplex och dubbelbottnad. En del såg möjligDIALÄSEN 3.2016 heter och hade förhoppningar om att den skulle göra dem piggare och förlänga livet. Samtidigt fanns en oro och en medvetenhet om att påsdialys innebär en begränsning i livet; att framtiden känns oviss då de inte vet hur vardagslivet kommer att påverkas. De kunde uppleva både trygghet och otrygghet. Studien väckte några frågor. Hade resultaten sett annorlunda ut om några kvinnor hade deltagit? Varför tog ingen av deltagarna spontant upp frågan hur familjen påverkas, trots att fyra av deltagarna var gifta? I mötet med patienter som stått inför behandlingsstart med påsdialys har jag ofta stött på oro och funderingar kring påsdialyskatetern och påverkan den har på upplevelsen av sin kropp. Detta var inget någon av deltagarna nämnde. Denna studie beskriver upplevelser från fem patienter och resultatet baserar sig på deras berättelser. Det kan inte överföras till att gälla alla patienter som ska påbörja sin påsdialys. Text Maria Gustafsson, sjuksköterska, PD/ HD mottagningen, Njurenheten, Länssjukhuset Kalmar. För referenser kontakta artikelförfattare maria.gustafsson@ltkalmar.se 19 ISTOCK.COM