FAKTA Forskningsprogram: Karaktärisering av njurf
örändringar vid levertransplantation Syftet med forskningsprojektet 1. Att med hjälp av njurbiopsier under levertransplantation kartlägga förekomsten av såväl pre- som perioperativt uppkommen njurskada. 2. Att histopatologiskt samt funktionsmässigt karaktärisera njurskadan och dess utveckling samt eventuellt nytillkommen dito vid uppföljande, perkutan ettårsbiopsi. 3. Att identifi era markörer, i blod och/eller urin, vilka återspeglar graden av njurskada i biopsin. 4. Att identifi era kliniska riskfaktorer för utveckling av kronisk njursvikt (KN). Frågeställningar 1. Är förekomsten av preexisterande njurskada vid levertransplantation mer frekvent än dagens mätmetoder indikerar? 2. Vad karaktäriserar en njurskada uppkommen i samband med terminal leversvikt alternativt levertransplantation? 3. Finns det någon(-ra) i blod alt urin mätbar(-a) markör(-er) som bättre korrelerar med njurarnas histopatologiska bild än de variabler som används idag? 4. Finns det kliniska riskfaktorer för utveckling av KN på kort och lång sikt? Institution: Institutionen för Kliniska vetenskaper, Göteborgs Universitet Transplantationscentrum, SU, Sahlgrenska. – Nu kanske vi är på väg att fl ytta tillbaka tidpunkten när det är möjligt att få en indikation, men vi behöver mer information om hur det ser ut i framtiden innan vi har några färdiga resultat, säger Åsa Norén. Det övergripande målet med arbetet är alltså att hitta bättre metoder för att mäta njurfunktionen. – Vi vill ha enklare och säkrare markörer, alltså något annat än urea eller kreatin som talar om hur njurarna mår. Primärt är målet att hitta någon sådan markör för levertransplanterade patienter, men vi vet inte riktigt vad vi kommer att hitta. Det är möjligt att det leder till en djupare förståelse även av andra patientgrupper. Det pågår en rad andra studier, inriktade på andra patientgrupper, när det gäller att hitta nya markörer för tidig upptäckt av försämrad njurfunktion. – De njurskademarkörer som används kliniskt idag är undermåliga, säger Åsa Norén. Åsa Noréns förhoppning handlar om att hitta nya markörer som kan upptäckas med blod- eller urinprov. Valet att arbeta med njurbiopsier, vilket är unikt för studien på Sahlgrenska, har sin bakgrund i de möjligheter detta ger till fördjupad analys. – Annars tar man biopsier på en given indikation, till exempel i samband med en hastig försämring av njurfunktionen. Men vi tar även biopsier på dem som inte har sådan njurpåverkan. Det är lika intressant att studera dem som inte får njurpåverkan. Varför får de inte det? Säger Åsa Norén. – Det kan vara patienter som vi tycker verkar ha betydligt sämre förutsättningar än andra, men som ändå klarar sig bra. Det finns många frågor kvar att besvara inom området. En av Åsa Noréns bakomliggande hypoteser är att många patienter med terminal leversvikt kan ha en redan uppkommen njurskada – trots att detta inte syns vid njurfunktionsundersökningar där man letar efter traditionella njurskademarköDIALÄSEN 3.2016 Text Susanne Rydell rer. Denna njurskada kan då ses i histopatologiska förändringar. En annan hypotes är att akut tubulär nekros (ATN) kan uppkomma under transplantationsingreppet. Välkommen till www.njursamverkan.se 35