Forskningssupplement 43 1
Forskningssupplement Den informella kompetensen i
nnefattar även förmågan att kunna inta olika roller och uppföra sig på olika sätt beroende på vilken omsorgsmottagare de möter. Flera chefer betonar betydelsen av att personalen har förmågan att ändra karaktär efter de äldres behov. En chef beskriver det så här: Sedan måste man ha en personlighet som passar. Som kan dansa med den äldre. Som kan förvandla sig, för personer är olika. Hos den personen är jag på det viset för det passar den och hos någon annan är jag på ett annat sätt för det passar den. Det är jätteviktigt, den finkänslan. I enhetschefernas beskrivningar framkommer att det med tiden sker en naturlig gallring bland personalen där de olämpliga helt enkelt slutar. En enhetschef berättar att hon använder sig av ett slags test vid anställningsintervjun för att avgöra om personen har den personliga lämplighet som anses nödvändig. Chefens återgivelse av testet kan tolkas som ett meningsskapande av den personliga lämplighetens betydelse för yrket: Vi har en intervju med alla som börjar. Där har vi också en inköpslista som vi presenterar. Och den inköpslistan är skriven för hand så som äldre skriver. Och så står det: ”5 potatisar”. Och så brukar vi presentera den för den vi intervjuar: Det här vill jag att du köper. Och då tittar personen och så brukar det bli så här: ”inga problem”. Nähä, men jag har ju skrivit fem potatisar. Inga problem, jag köper fem potatisar. Men hur vet du vilken potatis jag vill ha? För det finns ju olika sorts potatisar. Eller det står ”lax extrapris”, men om den laxen är slut? Du måste fråga, du måste säkra upp alla delar så att du vet. Eller bröd, det finns ju massor av bröd i affären. För det är det vi får mest klagomål på, att man köper fel. Och då har vi en dialog om det. Märker vi att personen förstår då kan den gå vidare. Men märker vi att den inte förstår vad vi pratar om, att den inte förstår vikten i det här då/---/. Exemplet med inköpslistan synliggör till viss del att en personlig förmåga att vara lyhörd ses som önskvärd men även att kravet på att tillgodose den äldres önskemål accentueras när hemtjänsten är konkurrensutsatt. Utföraren riskerar att förlora den äldre till en annan utförare. Medan den högre tjänstemannen med pilotexemplet riktar sina formella kompetensanspråk till de mest vårdbehövande, till slut döende äldre, riktar chefen ovan sina informella kompetensanspråk till de omsorgsmottagare som har möjlighet att göra ett aktiv byte av utförare (jfr Szebehely 2011). Meningsskapande av informell kompetens sker i förhållande till konkurrensutsättningen som formell struktur (Skålén 2002) och synliggör rutiner som ska upprätthålla normer (Elmholdt, Keller & Tanggaars 2013). I intervjun med den högre tjänstemannen på äldreförvaltningen togs exemplet med inköpslistan upp för att visa på vad man på utförarnivån kan mena med personlig lämplighet och hur det kan relateras till den äldres möjligheter att få sina behov och önskemål tillgodosedda. Tjänstemannen återkommer till betydelsen av den formella kompetensen och använder samma liknelse som tidigare: Det är jättebra att man är glad och pigg och trevlig och kan skilja på fast och mjölig potatis. Ja, King Edward, Bintje och allt vad det är men ska vi vara nöjda med det? Ska vi vara nöjda med att piloten är glad, pigg och trevlig? Eller är det bra om han kan flyga det här planet också? Medan enhetscheferna betonar betydelsen av informell kompetens och personlig lämplighet återkommer tjänstemannen vid äldreförvaltningen till liknelsen med pilotyrket för att förtydliga den formella kompetensens innehållsmässiga värde för att utföra ett bra omsorgsarbete. Det är också ytterligare ett exempel på hur tvivel och alternativa tolkningar kan ta form i relation till andra aktörers meningsskapande (Skålén 2002). I tjänstemannens utsagor finns en dragning mot att betrakta den personliga lämpligheten som något som enbart handlar om personliga uttryck och därmed något självklart. En alternativ tolkning av exemplet med inköpslistan är att det innebär ett fokus på den äldres valfrihet och självbestämmanderätt (jfr Elmersjö 2014), även när det kommer till detaljer som potatissort. En annan enhetschef ger ett annat exempel på vikten av ett individuellt anpassat bemötande: ”Så att man bemöter dem på rätt sätt och får vardagen att fungera. Enkla saker som att personen vill ha kaffet väldigt varmt eller väldigt svalt, mycket mjölk eller lite mjölk”. Med dessa exempel tolkar cheferna även sina handlingsalternativ (jfr Elmholdt, Keller & Tanggaard 2013), där konkurrenssättningen understryker betydelsen av att omsorgsmottagare får det de vill ha. DISKUSSION/SLUTSATSER I den här artikeln visas hur formell respektive informell kompetens hos omsorgspersonal värderas på förvaltnings- respektive utförarnivå. Aktörers värderingar av olika kompetensformer har analyserats med ett kulturperspektiv mot bakgrund av ett formellt kompetenskrav, vilket har synliggjort meningsskapande och tvivel. Analysen av materialet med enhetscheferna visar att formell kompetens ges ett innehållsligt värde för omsorgskvaliteten och ett symboliskt värde för att höja statusen på yrket. Formell utbildning tillskrivs 1.2018 socionomen 27