Forskningssupplement 43 1
Forskningssupplement Riksdagsvalet 1921, första v
alet efter allmänna rösträttens införande för kvinnor. Foto: Axel Malmström bland annat livsmedel, kläder, fritid, hälsa och hygien. Riksnormen, som är tvingande för kommunerna, infördes 1998 efter att tidigare ha varit rådgivande. Försörjningsstödet är tänkt att täcka tillfälliga försörjningsbehov, medan många i praktiken blir beroende av bidragen under lång tid. Det ekonomiska biståndet har urholkats sedan Socialtjänstlagen infördes 1982. Gruppen bidragstagare har inte haft samma standardutveckling som de som förvärvsarbetar. Försörjningsstödet och dess föregångare har i princip alltid varit villkorat, vilket innebär att socialtjänsten kan ställa olika krav på motprestationer för dem som söker bidraget. Anna Angelin och Bengt Starrin (2012) visar utifrån egen och andras forskning att många av dem som uppbär ekonomiskt bistånd från socialtjänsten anser sig behandlade nedlåtande av familj, vänner, grannar, främlingar och handläggare. De upplever också att det är förenat med skam och att det är förödmjukande att leva på socialbidrag. En del upplever att det är som att behöva tigga och de känner sig som andra klassens med¬bor¬gare. RÖSTRÄTTSSTRECKEN HAR FÖRSVUNNIT och politiska rättigheter är inte beroende av prestationen på marknaden eller positioner i samhällets försörjningssystem. Men rent faktiskt förhåller det sig annorlunda. Flera grupper är i praktiken inte heller i dag politiskt eller socialt inkluderade i samhället. Det gäller till exempel vissa invandrargrupper som lever i segregerade och svenskglesa områden, flyktingar och statslösa, papperslösa och grupper som fattiga romer som vare sig har någon politisk förankring i sina hemländer eller under vistelsen här i landet. Den 30 november publicerade Socialstyrelsen sin nya hemlöshetsräkning. År 2017 var det nästan 900 fler föräldrar, jämfört med räkningen 2011, som hade barn under 18 år som befann sig i akut hemlöshet. Det är en ökning med nästan 60 procent sedan förra mätningen. Totalt var drygt en tredjedel av alla personer i hemlöshet föräldrar till barn under 18 år. Sammantaget hade minst 24 000 barn föräldrar som var hemlösa under mätveckan. Även om en del av de grupper som nämnts skulle kunna ha en politisk röst finns det en rad praktiska omständigheter som gör att de är betydligt mer utsatta i politisk bemärkelse än andra grupper. Fortfarande 2018 finns en stark koppling mellan fattigdom och den faktiska möjligheten att ta del av politiska och sociala rättigheter. Låt oss därför uppmärksamma dessa problem under 2018. • REFERENSER Angelin, Anna & Starrin, Bengt (2012) När pengarna inte räcker – om ekonomisk stress, skam och kampen för värdighet. I Swärd. H & Engelmark L. Fattigdom utan gränser. Stockholm: Carlssons. Fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande 1915, II.I P. Malmquists Aktiebolag: Stockholm Kaveh, Shamal (2008) Den allmänna rösträtten: En rätt med förbehåll. I Swärd. H & Egerö M-A Villkorandets politik. Malmö: Égalité förlag. SFS 1918:422, Lag om Fattigvården; given Stockholms slott den 14 juni 1918. Sunesson, Sune (1990) ”Att spränga fattigdomsskalet”. I Scenförändring - FORSA-symposiet Helsingborg/Gilleleje. Lunds universitet: Socialhögskolan. Titmuss, Richard Morris (1974) Social Policy – an introduction. London: Allen & Unwin. 1.2018 socionomen 31