Forskningssupplement 43 1
Avslutningsvis ska nämnas att både vårdvetenskap
och utbildningsvetenskap är klart större än socialt arbete vad gäller såväl verksamhetsfält och professionsområde som utbildnings- och forskningsmässigt. Som framgår av tabell 1 har de förstnämnda vardera omkring 2,5 gånger fler universitetslärare, forskare och professorer. Antalet aktiva doktorander skiljer sig också åt, med det klart största antalet inom utbildningsvetenskap. Framför allt det sistnämnda, men i viss mån även de övriga två områdena, präglas av en påtaglig heterogenitet genom snabbt tillväxande specialisering med ett stort antal forskningsmiljöer och lokala forskningsgrupper och -program. I likhet med vårdvetenskap, och i viss mån socialt arbete, bedrivs dessutom idag alltmer forskning inom utbildningsvetenskap i samarbete med forskare från andra discipliner och vetenskapsområden. Gränserna för vad som egentligen är vårdvetenskap och utbildningsvetenskap är därför i någon mån flytande. 4 Inkluderar både sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor men även sjukgymnaster, logopeder mm. 5 Omfattar förskole-, grundskole- och gymnasielärare samt fritidspedagoger och speciallärare. 6 Omfattningen av yrkesverksamma socionomer är en grov uppskattning, antalet socialsekreterare och kuratorer uppgår till c:a 28 000. Tabell 1. Antal yrkesverksamma och studenter 2015/16 och forskande/undervisande personer 2012 inom vårdvetenskap, utbildningsvetenskap och socialt arbete (Källa: SCB och UKÄ). Vårdvetenskap 4 Antal yrkesverksamma Helårsstudenter, yrkesexamens-program, grund- och avancerad nivå 2015/16 Aktiva doktorander 2015/16 Forskande/undervisande helårspersoner med forskarexamen 2012 därav professorer 108 000 22 000 291 888 116 Utbildningsvetenskap 5 220 000 33 500 553 837 115 Socialt arbete 6 40 000 7 400 140 337 53 7 Enligt Högskoleverket (2011) stannar totalt sett enbart en tredjedel av alla doktorander i Sverige kvar i akademin, men då med stora skillnader mellan olika vetenskapsområden. METOD, MATERIAL OCH POPULATION Artikeln bygger på material från en webbenkät till personer som disputerat i vårdvetenskap eller omvårdnad, sjuksköterskor som disputerat i medicinskt ämne, samt personer som disputerat i socialt arbete, pedagogik, didaktik eller andra ämnen relaterade till skolområdet och läraryrket i Sverige sedan 1980. Identifieringen av dessa gjordes genom en systematisk genomgång av samtliga relevanta lärosätens hemsidor vad gäller anställda universitetslektorer och professorer samt avlagda doktorsexamina i de aktuella forskarutbildningarna. På detta vis kunde 577 disputerade inom det vårdvetenskapliga området, 678 personer med doktorsexamen i pedagogik och näraliggande ämnen samt 299 personer med doktorsexamen i socialt arbete lokaliseras. Enkäten skickades således till totalt 1554 personer, av vilka 749 svarade (vilket motsvarar en svarsfrekvens på 50 procent). Av tabell 2 framgår att drygt 80 procent av de svarande inom vårdvetenskap, och drygt 90 procent inom utbildningsvetenskap och socialt arbete har stannat kvar inom akademin efter avlagd doktorsexamen. Den kraftiga expansionen av grundutbildningarna för sjuksköterskor, lärare och socionomer har också inneburit goda chanser för nydisputerade att få lektorstjänster.7 Endast ett par procent av respondenterna har blivit erbjudna arbete utanför akademin, vilket kan tolkas som att framför allt lärare och socionomers forskarkompetens inte eftersöks eller tillmäts särskilt stort värde inom respektive praktikfält (Dellgran 2014). Inom vårdvetenskap har drygt 90 procent av respondenterna en sjuksköterskeexamen (ibland i kombination med t.ex. en vårdlärarutbildning). Närmare hälften av dessa har en doktorsgrad i omvårdnad och drygt en tredjedel i medicinskt ämne. Inom det utbildningsvetenskapliga området har 75 procent någon form av lärarexamen, men påfallande många – närmare 40 procent – har helt eller delvis en annan akademisk grundutbildning. Närmare 60 procent har disputerat i pedagogik och nästan en fjärdedel i ämnen som didaktik, pedagogiskt arbete och utbildningsvetenskap. Drygt 70 procent av respondenterna med doktorsgrad i socialt arbete har en socionomexamen. Närmare en femtedel av respondenterna var vid undersökningstillfället docenter och omkring 10 procent professorer. 8 socionomen 1.2018