Hemma i HSB Sydost 1
KLIMATSMART LEV LIVET HÅLLBART H Att vi måste stä
lla om till en mer hållbar livsstil har för många blivit uppenbart. Omställningen handlar inte bara om att tvingas stå ut med uppoffringar för en bättre omvärld, utan framför allt om att skaffa sig nya vanor som man också själv mår bra av. TEXT ANNA BISTHER & JOHANNA LAGERFORS ILLUSTRATION ANDREA BRANDIN ållbar utveckling lanserades som ett nytt begrepp för drygt trettio år sedan, och innebär att vi ska leva på ett sätt som inte äventyrar förutsättningarna för framtida generationer. Från att mest ha varit en angelägenhet för miljörörelser är nu hållbarhet något som blir allt mer självklart för allt fler människor. Det är inte så konstigt. Vi förstår nu mer vad som pågår – med klimatet och med alla de ekosystemtjänster som vi är helt beroende av – och vi förstår även vad som händer om vi traskar på som vanligt, som om inget har hänt. Även om omställningen mot en hållbarare värld kräver avgörande insatser från alla tänkbara samhälleliga, finansiella, forskningsmässiga instanser så är vi själva i högsta grad inblandade. Hur vi agerar spelar roll. – Ja, även om allt ansvar såklart inte kan ligga på individer har det betydelse vad vi gör, säger Åsa Svenfelt som är forskningsledare på KTH:s avdelning för strategiska hållbarhetsstudier. Vad är enkelt och effektivt att börja med, om man vill kavla upp ärmarna och börja leva mer hållbart? – En sak är att inte slänga mat i onödan, och att äta mer vegetariskt. Det vet vi leder till minskad miljöpåverkan och det är lika för alla, oavsett var du bor eller hur du lever. Åsa Svenfelt och hennes kollegor jobbar med frågan om hur hållbar konsumtion kan bli norm istället för som nu – något för de få. Att resa till Berlin med tåg istället för att flyga är ett exempel. Idag är det extremt ovanligt. De ställer sig frågan: vad skulle krävas i prissättning, bokning och bekvämlighet på tågen för att en familj skulle välja tåget istället på en semesterresa till Berlin? Så, alla tappra som trasslar med tågbokningar och tar sig tiden: Håll ut! Det kommer att bli bättre. MATEN Mer vegetariskt. I Sverige äter vi nu drygt 50 kilo kött per år och det är dubbelt så mycket som på 1970-talet. Det behöver minska rejält, både för miljöns och djurens skull, och för vår egen hälsa. För den som är ovan vid vegetarisk mat kan det vara en idé att börja med en vegetarisk dag i veckan. Nu finns mängder med vegetariska kokböcker och recept på nätet att bli inspirerad av. Mer miljömärkt och närproducerat. Varor som är bra att prioritera om man vill byta till ekologiska varianter är enligt Naturskyddsföreningen kaffe, bananer och HEMMA I HSB 2.2019 / SYDOST vindruvor, mejeriprodukter, potatis och kött (där även svenskt naturbeteskött ingår). När det gäller fisk från hållbara bestånd finns Världsnaturfonden WWFs fiskguide. Öka närheten. Att välja närproducerat innebär både minskade transporter och att stötta lokala producenter (vilket är särskilt betydelsefullt just nu, efter förra sommarens utdragna värmebölja). I Kalmar, Karlskrona och Växjö med flera städer finns konceptet REKO-ring som är ett sätt att sälja närproducerad mat utan mellanhänder. Konceptet växer över hela landet och går ut på att skapa närmare relationer mellan de som föder upp och odlar vår mat, och de som lagar och äter den. Du hittar dem genom att söka på ”REKO-ring (stadens namn)” på facebook. Minska matsvinnet. Var femte matkasse som vi bär hem hamnar i soporna. Totalt handlar det om 500 miljoner kilo mat per år enbart i Sverige. Det kan undvikas med bättre planering (kanske en veckomeny), genom att vänja sig vid att ta med lunchlåda och genom kreativ matlagning (man tager vad man haver). Undertian.com är en bra sajt med tips på bra, billig och klimatvänlig mat. Rädda resterna. Även restauranger och mataffärer dras med mycket matsvinn, och nu finns mobilappen Karma i bland annat Kalmar, Växjö och Karlskrona, där överbliven mat kan köpas för ett lägre pris och hämtas som take-away. LE V HÅLLBART I SYDOST!