Jari Korpelas HUNDAR och hälsa går före. – De får
gärna ha ”excellent” eller ”mycket bra”, men det är inte nödvändigt med det finaste certifikatet. Vill ha ordentligt folk Karika kennel tar inte valpar varje år, utan det är när någon av bröderna själv vill ha en valp som de avlar. För dem handlar uppfödningen inte om pengar, utan för att fortsätta på sin egen släktlinje. – Det är om vi har en bra tik som det lönar sig. Kommande sommar blir det ingen kull, nu har vi haft kullar flera år på raken och det är ju en del jobb med det. I och med att man har barn i skolåldern får man ta ett friår ibland. De flesta av Karika kennels hundar hamnar i Finland, av förklarliga skäl. Men de senaste fem åren har ett tiotal sålts till Sverige. – Överlag har de varit nöjda med dem, så det ser bra ut på den fronten. Alla presumtiva valpköpare kollas upp. – Vi vill att det är ordentligt folk som tar hand om hundarna, visar dem på utställning går på prov med dem. Annars har man inga redskap eller referenser för sitt avelsarbete. Fler tävlingar i Finland Han konstaterar att det råder olika kulturer inom jaktproven i Sverige och Finland. I Finland fortsätter man tävla med färdiga jaktchampions om och om igen. – Vi har många prov med fina priser. Det är en jättefin form att tränar och träffa likasinnade. Det är synd att ni inte har det på samma sätt i Sverige, eftersom tävlingarna är något gynnar aveln. En hund som får gå prov efter prov får chans att visa upp sin jämnhet. – Vår bästa tik, Teerennevan Sini, hon har tävlat i tjugofem tävlingar och prov med en otrolig jämnhet och säkerhet i så gott som alla prov vi gått med henne. Det är en stor fördel när vi tar en kull på som henne, då ser ju folk att hunden är jämn och inte har några dåliga dagar. Renrasigt en självklarhet För Jari och hans bröder är renrasiga hundar en självklarhet. Han är lite orolig över utvecklingen inom jakthundsuppfödningen. – Det blir så mycket blandrasparningar. Förstå mig rätt, de hundarna är säkert inte sämre i skogen eller så, men det finns en anledning till att vi har olika raser. Om alla kastar om och börjar producera korsningar har vi inga renrasiga hundar alls om en tid. Jari konstaterar att det finns en anledning till den renrasiga aveln och tycker att avel på korsningar är kortsiktig. – Det är klart att det tidigare förekom blandrashundar, men det skedde för det mesta av misstag, nu är det avsiktliga parningar till höger och vänster. Jag förstår inte idén. Så tränas valpen Hur drar du igång träningen med din valp? – Med tanke på jaktträningen så går jag ut i skogen och sätter mig från det att valpen är tre-fyra månader så att den får bekanta sig med omgivningen och ta små sökrundor. Här gäller det att ha tålamod, manar Jari, så att man inte rör sig själv utan sitter kvar en halvtimme. Har ingenting hänt då, flyttar man på sig och provar på nästa ställe. – Det är hunden som ska göra sökrundorna, inte hundföraren! Vi vill ha självständiga sök på våra hundar och hittar de ingenting ska de komma och ta kontakt efter någon halvtimme, men det händer sällan. En duglig hund hittar älg på första sökrundan – om det finns älg. För fullvuxna hundar rekommenderar Jari träning: sommaren ägnas därför åt både cykelturer och simning. TEXT: Tina Hjorth Svensson FOTO: Privat Filmklipp från älg- och rävjakt JAGUARMAGASINET.SE 57