Advokaten 1
Skiftesman har, trots att han inte behandlat döds
boets medel som klientmedel, ändå tillgodogjort sig arvode ur dessa utan delägarnas föregående godkännande. Varning tilldelad. 1. ADVOKATEN A förordnades i februari 1999 att vara skiftesman i dödsboet efter X. Dödsbodelägare var Y och en DISCIPLIN ÄRENDEN bror till henne, Z. A, som i mars och april 1999 erhållit fullmakt av dödsbodelägarna att uttaga och kvittera medel å den avlidnes och dödsboets banktillgodohavanden samt att vid domstol, myndigheter och eljest företräda fullmaktsgivaren och dödsboet i alla angelägenheter som Beslut våren 2001 sammanhänger med boutredning efter den avlidne, framlade den 1 juli 1999 ett förslag till arvskifte.Detta underskrevs ej av dödsbodelägarna.Y begärde hösten 1999 att A skulle entledigas. M-stads tingsrätt avslog i beslut den 15 november 1999 hennes begäran.Hon har överklagat till hovrätten. Anmälan avser att A överskridit sina befogenheter främst genom att utan dödsbodelägarnas vetskap ha uttagit ett arvode om 35 200 kr samt i övrigt i olika avseenden misskött sitt uppdrag. A har tillbakavisat anmärkningarna. Han har bl a förklarat att han haft dödsbodelägarnas fullmakter att göra uttaget ifråga. Nämndens bedömning: Såvitt framgår av utredningen har A inte behandlat dödsboets medel som klientmedel. Han borde därför inte ha tillgodogjort sig arvode ur dödsboets medel utan dödsbodelägarnas föregående godkännande. Genom att ändå göra detta har han allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat. På grund härav tilldelar nämnden A varning jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. Det som i övrigt har förekommit föranleder ingen åtgärd. Klient föreslogs nedsatt arvode mot att advokaten slapp redovisa nedlagt arbete. Erinran tilldelad. TINGSRÄTTEN I P-STAD dömde i dom den 5 januari 1999 till äktenskapsskillnad mellan X och Y,erinrade om att vårdnaden om parternas barn alltjämt var gemensam samt förordnade att X skulle äga rätt att kvarsitta i det gemensamma hemmet till dess bodelning skedde, dock längst till den 15 juni 1999.Detta förordnande har sedan förlängts till dess att bodelning skett.Advokaten A har efter domen varit sysselsatt med frågan om bodelning mellan parterna. Avtal om bodelning träffades den 10 september 1999 mellan dem. Anmälan avser att A inte fullt ut respekterat X:s önskan att han i första hand inte skulle driva frågor om bodelning utan se till att barnens bosättning blev reglerad till att bli hos henne.Anmälan avser vidare att A fakturerat X oskäligt arvode med 45 000 kr inkl moms utan tidsredovisning eller redovisning för utfört arbete med åberopande av att det förelegat ett avtal mellan dem om detta. Något sådant avtal känner X inte till. Anmälan avser slutligen att A i fakturan för bodelningsarbetet tagit betalt även för arbete med vårdnads- alternativt umgängesrättsfrågan utan att ombesörja ansökan om allmän rättshjälp i den delen. A har redogjort för sin handläggning och tillbakavisat anmärkningarna. Han har där26 ADVOKATEN #1 • 2002 2. vid uppgivit bl a följande. ”Anledningen till varför tidsspecifikationen ej bifogades till X översänd faktura var att överenskommelse gjordes med X den 10 september 1999,d v s den dag då det slutliga bodelningsavtalet undertecknades och X erhöll skifteslikviden om att slutliga arvodet skulle uppgå till 45 000 kr jämte utlägg, i stället för upparbetade drygt 60 000 kr.X medgav då att någon specifikation ej behövdes.” Det skall här antecknas att X också har påkallat skiljeförfarande rörande det arvode om 45 000 kr inklusive mervärdesskatt,som fakturerats henne för A:s arbete med bodelningen, och i skiljedom den 18 juli 2000 har skäligt arvode ansetts vara 24 000 kr inklusive mervärdesskatt. Nämndens bedömning: Av utredningen framgår att A föreslagit X att han skulle betinga sig ett arvode om endast 45 000 kr mot att han slapp redovisa nedlagt arbete.Härigenom har han brutit mot god advokatsed. På grund härav tilldelar nämnden A erinran jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken. Det som i övrigt har förekommit föranleder ingen åtgärd. Offentlig försvarare underlät, trots huvudmannens uttryckliga önskemål, att överklaga dom, då han inte fått begärd fullmakt. Erinran tilldelad. 3. A VAR OFFENTLIG FÖRSVARARE för X, som genom K-stads tingsrätts dom den 1 december 1999 dömdes för olaga hot och ofredande. I påföljdsdelen bestämde tingsrätten att tidigare ådömd skyddstillsyn skulle avse de nya brotten. X har i anmälan till Advokatsamfundet anfört i huvudsak följande. Han är missnöjd med A:s hantering av hans ärende och ifrågasätter varför denne inte medverkade till att kalla de vittnen som X önskade höra. Han hade talat om för A att han, om han fälldes till ansvar, ville överklaga tingsrättens dom.Trots att A var medveten om detta skickade han ett fullmaktsformulär till X så sent som den 20 december 1999. X skrev under och skickade tillbaka fullmakten, som kom A tillhanda först efter klagotidens utgång.X anser att A borde ha hjälpt honom att få in överklagandet i tid. A har tillbakavisat anmärkningarna och har bland annat anfört: I brev den 21 oktober 1999 till X uppmanade han denne att snarast kontakta honom för ett sammanträffande. X hörde inte av sig och den första gången de träffades var cirka 10 minuter före huvudförhandlingen den 24 november 1999. Först efter förhandlingen nämnde X att det fanns några personer som kunnat vittna i målet. Den 15 december 1999 ringde X till honom och förklarade att han ville överklaga domen och åberopa vittnen. A uppmanade X att komma upp på advokatkontoret och skriva under en fullmakt, men detta var inte möjligt. Den