Advokaten 1
Lättare få betalt AKTUELLT I Försäkringsbranschen
och Advokatsamfundet har arbetat fram en vägledning för hur kostnadsräkningar ska kunna utformas vid rättsskyddsförsäkringar. Med hjälp av vägledningen ska tid och därmed pengar sparas. samband med att advokater fakturerar arvoden och utlägg i samband med att rättsskyddsförsäkringar utnyttjas inträffar det att försäkringsbolagen anser att de inte fått tillräckligt med underlag för att bedöma skäligheten i det debiterade beloppet. Det leder i sin tur ibland till omfattande kontakter mellan ombudet och försäkringsbolaget. Därför har Sveriges Försäkringsförbund och Advokatsamfundet nu enats om en modell som advokaterna kan använda när de utformar kostnadsräkningar i samband med att konsumentens rättsskyddsförsäkring utnyttjas. Syftet med kostnadsräkningen är att visa klienten och dennes rättsskyddsförsäkringsbolag att det begärda arvodet är skäligt. Lättare för alla parter – Med denna vägledning blir det lättare för alla inblandade parter och det onödiga arbetet minimeras, säger Ragnar Palmkvist, chefsjurist på Advokatsamfundet. Palmkvist betonar att det inte råder något tvång varken för advokater eller försäkringsbolag att använda den framtagna mallen, utan att den är att se som ett värdefullt hjälpmedel. – Ambitionen från försäkringsbranschens sida har varit att minimera behovet av kompletteringar. Med dessa rekommendationer eller goda råd ska kostnadsräkningarna kunna bilda det underlag som behövs redan från början. Det är något som både försäkringsbolagen och ombuden tjänar på genom att det minskar behovet av kompletteringar och ytterligare kontakter i ärendet,säger Matts Nordell, försäkringsjurist vid Folksam,som har deltagit i arbetsgruppen. KOSTNADSRÄKNINGEN bör innehålla följande delar: 1. En inledande redogörelse för den rättsliga tvisten. 2. En arbetsredogörelse för det kronologiska förloppet. 3. En redogörelse för särskilda tvistefrågor eller särskilda svårigheter. 4. Uppgift om utgången av tvisten. Punkterna ovan är ett utdrag ur vägledningen, som i sin helhet finns på Advokatsamfundets hemsida. Anställda i Försäkringsförbundets medlemsbolag har möjlighet att se vägledningen på Försäkringsförbundets hemsida. Viktiga övergångsregler FRÅN FÖREGÅENDE ÅRSSKIFTE har bestämmelsen i stadgarna (33 §) om skiljeförfarande anordnat av Advokatsamfundet upphävts. Det finns dock en övergångsregel som innebär att det är möjligt att påkalla skiljeförfarande anordnat av Advokatsamfundet för uppdrag som advokat påbörjat före den 1 januari 2002. ❖ EU-länder yttrar sig om ”pilotmål” Tre EU-länder har nu yttrat sig till EGdomstolen med anledning av det ”pilotmål” då en kvinna fälldes med stöd av personuppgiftslagen, PUL, i samband med att hon skapade en hemsida. örra året dömde Eksjö tingsrätt i ett ”pilotmål”en kvinna enligt personuppgiftslagen, PUL. Kvinnan ansågs på ett otillbörligt sätt ha hanterat personuppgifter i samband med att hon lade upp en hemsida på Internet. Göta hovrätt har på advokat Sture Larssons begäran beslutat att inhämta ett förhandsavgörande från EG-domstolen. Sture Larsson, som företräder den åtalade kvinnan, vill få F åtalet ogillat på någon av de EU-rättsliga grunderna. Nu har yttranden inkommit till EG-domstolen från EG-kommissionen samt regeringarna i Nederländerna, Sverige och England. – De länder som har yttrat sig har fört in de aktuella direktiven i sin lagstiftning och anser i huvudsak att det är bra som det är. Men jag skulle nog likna det vid att de talar lite grand för sin sjuka mor, säger advokat Sture Larsson. DEN FRÅGA I MÅLET som Sture Larsson tycker är mest intressant är om det överhuvudtaget omfattas av EG-rätten: – Romfördraget bygger på att det ska vara någon form av handel eller merkantilt inslag. Men är det verkligen EG-rättsligt att någon hemma på sin kammare snickrar ihop en hemsida för att hon tycker att det är roligt? Ska man driva EG-rätten ända in i den privata sfären. STURE LARSSONS BEDÖMER att åtalet mot kvinnan med stor sannolikhet kommeratt ogillas av Göta hovrätt som en följd av EG-domstolens förhandsavgörande. – Vad det här målet ytterst handlar om är om den här kvinnan ska dömas enligt svenska personuppgiftslagen till straff i hovrätten. Och oavsett hur man ser på de här EU-rättsliga frågorna och de aktuella direktiven så är det min uppfattning att hon i vart fall ska frikännas eftersom det handlar om en ringa gärning,säger Sture Larsson. TOM KNUTSON 180 x 40 Kuritzén 8 ADVOKATEN #1 • 2002