Advokaten 1
Reportage Häktes och restriktionsutredningen Utr
edaren vill införa tidsgräns för häktning En tidsgräns för häktning bör införas. Det är ett av förslagen som Häktes och restriktionsutredningen kommer att presentera i augusti. TEXT: MAGNUS ANDERSSON FOTO: JOHAN WINGBORG, MAGNUS ANDERSSON U tredaren Inger Söderholm, lagman vid Attunda tingsrätt, berättade om de kommande förslagen vid Kriminalvårdens seminarium den 11 mars, som leddes av generaldirektör Nils Öberg. Häktes- och restriktionsutredningen har bland annat i uppdrag att överväga tidsfrister för häktning och restriktioner för häktade, att begränsa användningen av restriktioner och att motverka isolering. Utredningen ska särskilt fokusera på åtgärder som rör frihetsberövade barn och andra unga lagöverträdare. Inger Söderholm poängterade att två olika intressen måste beaktas: – Det fullt legitima intresset av att utreda och beivra brott, och å andra sidan intresset av att inte frihetsberöva i onödan och inskränka rörelsefriheten för enskilda som ska betraktas som oskyldiga fram till dess att de har dömts. Inger Söderholm konstaterade att Utredaren Inger Söderholm gav en förhandsblick på huvuddragen i Häktesoch restriktionsutredningens förslag, som ska läggas fram i augusti. skälet till att vi har många häktade och mycket restriktioner är att vi vill förhindra att de som är frihetsbe - rövade kontaktar vittnen och målsägande och påverkar utredningen. Om hon fick skapa ett nytt regelsystem, skulle hon vilja ändra på omedelbarhets- och muntlighetsprinciperna, dokumentera det som sägs i polisförhör bättre och låta det få mer tyngd i processen. – Om man fick starta från början med oskrivet blad skulle man inte heller ha byggt de här förskräckliga inrättningarna: våra häkten. Som de ser ut i dag underlättar de inte möjligheterna till gemensamhet och samsittning, sa hon. Men utredningens förslag utgår från det system som finns. Inger Söderholm förklarade att utredningen vill föreslå en tidsgräns för hur länge man får vara häktad. Det är ett sätt att uppnå målet färre häktade och kortare häktningstider. – En tidsgräns skulle vara en tydlig signal till rättsväsendet och en tydlig signal till den som är frihetsberövad, som då kan få veta hur länge man som längst kan sitta häktad, sa hon. 14 Utredningen har ännu inte bestämt vilken tidsgräns den ska föreslå. – Ska vi ha bort bara de allra längsta häktningarna, räcker det kanske med ett år. Om vi vill styra upp utredningsverksamheten ytterligare, ska det kanske vara nio månader, eller sex månader. För barn överväger utredningen att föreslå tidsgränsen tre månader. Utredningen tänker föreslå en ventil för längre häktningstider. Den ska användas bara i fall där det inte finns någon möjlighet att avsluta utredningen inom tidsgränsen, exempelvis vid Advokaten Nr 3 • 2016