Advokaten 1
Fokus Barnkonventionen blir lag et här betänkande
t blir ett första steg i ett verkligt pionjärarbete när det gäller att göra barnkonventionen till svensk lag. Det sa barnminister Åsa Regnér när hon i mars i år, tillsammans med regeringens utredare Anita Wickström, presenterade Barnrättighetsutredningens förslag vid en presskonferens i Rosenbad. Utredningen föreslår att barnkonventionen inkorporeras i svensk rätt, och alltså blir lag. Parallellt med det lämnar utredningen också en rad förslag på hur man kan fortsätta att transformera konventionen, alltså ändra i andra lagar så att de stämmer bättre överens med konventionens ord och syfte. Dubbelheten har sin förklaring i konferensen att barns rättigheter behöver stärkas i Sverige. – Vår kartläggning visar att barnkonventionen inte har fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen, sa hon. Kartläggningen, som genomförts av olika forskare, har ”Vi ser flera fördelar riktat in sig på fyra områden: barn i migrationsprocessen; stöd och service till barn med funktionsnedsättning; barn som har bevittnat våld i familjen; samt barn som själva har utsatts för våld. Den gemensamma nämnaren med en inkorporering. Rättigheterna får en stärkt ställning. att utredningens uppdrag ändrats under arbetets gång. Barnrättighetsutredningen, med lagmannen Anita Wickström som särskild utredare, inledde sitt arbete 2013. Uppdraget kom från den förra borgerliga regeringen, och gick från första början ut på att ”inom särskilt angelägna områden” kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämde med barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Utredaren skulle också analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Men efter regeringsskiftet 2014 klargjorde statsminister Stefan Löfven i regeringsförklaringen att barnkonventionen nu skulle bli lag. Utredningen fick i ett tilläggsdirektiv uppdraget att lämna förslag på hur barnkonventionen skulle kunna inkorporeras i svensk rätt. BARN KOMMER INTE TILL TALS Utredaren Anita Wickström konstaterade vid pressMan får ett skarpare juridiskt verktyg när barnkonventionen blir lag.” Anita Wickström för områdena är, enligt utredningen, att barnen är i en utsatt situation och att myndighetsbeslut kan få stor betydelse för dessa barn. – Det finns klara brister på alla de områden vi tittat på, konstaterade Wickström, och räknade upp några av de mest framträdande bristerna som återkommer på alla områden: – Barn ses inte som rättighetsbärare hos myndigheterna. ”Barnets bästa” används inte som ett tillvägagångssätt. Det saknas ofta barnkonsekvensanalyser, och vi ser att när man bedömer barnets bästa så gör man ofta det i allmänna ordalag utifrån generella uttalanden om barn i stället för att, som man bör, titta på det individuella barnet och det barnets unika situation, sa hon. Enligt Anita Wickström är myndigheterna också dåliga på att redovisa vilka avvägningar de har gjort, när barnets intressen ställs mot andra intressen. Dessutom får inte barn komma till tals och redovisa sina uppfattningar på det sätt som barnkonventionen stadgar. – Det är ganska ofta som samtal med barn inte äger rum. Vi ser också att när barn får komma till tals så handlar samtalet många gånger inte om det som är relevant för det beslut som ska fattas, utan det handlar om vad barnet gillar för maträtter, vad man gör på fritiUTREDNINGENS FÖRSLAG I KORTHET l Barnkonventionen inkorporeras i svensk rätt genom en ny lag. l En ny straffbestämmelse om misshandel av barn. l Ny bestämmelse i förvaltningsprocesslagen (1971:291) och förvaltningslagen (1986:223) enligt vilken barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i ärenden och 26 mål som rör barn, samt att barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. l Tydligare koppling till barnkonventionen i utlänningslagen (2005:716) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS, avseende barnets bästa och barnets rätt att få framföra sina åsikter. l Ett treårigt kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen. l Att myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att göra den egna verksamheten känd, tillgänglig och anpassad för barn. l Den svenska översättningen av barnkonventionen ses över. l Regeringen bör utreda om Barnombudsmannen, BO, ska få i uppdrag att föra enskilda barns talan i särskilt intressanta fall. l Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Advokaten Nr 3 • 2016