Advokaten 1
Fokus Barnkonventionen blir lag gör för Europakon
ventionen. Den vägledning som finns i form av FN:s barnrättskommittés allmänna kommentarer är, enligt Jänterä-Jareborg så kallade soft law instruments, och inte i sig rättsligt bindande. – Då kan man säga att domstolen måste utgå från konventionens intentioner, men hur kan man fastställa dem? När det finns 190 stater med i konventionen, och de tolkar detta ganska olika. Lite tycker jag att det är en enorm god vilja som har styrt det hela, men från rättslig synpunkt skapar det problem, konstaterar Maarit Jänterä-Jareborg. VIKTIGT SKAPA PRAXIS Maarit Jänterä-Jareborg förnekar samtidigt inte att införlivandet av barnkonventionen kan ha viktig symbolisk betydelse. – Visst kommer det att ge en ny typ av synlighet, för svenska domstolar och myndigheter kan inte bortse från att det finns ytterligare en svensk lag som handlar om barnets rättigheter, och som gör anspråk på tillämplighet i många frågor som rör barn, säger hon. Barnombudsman Fredrik Malmberg är medveten om de juridiska svårigheter som Jänterä-Jareborg pekar på. Men han litar på barnrättighetsutredarens slutsatser. – Utredaren landar i att svårigheterna är hanterbara. Det saknas till exempel inte alls vägledning i hur man ska tolka barnkonventionen. Wienkonventionen om traktaträtten beskriver hur man ska tolka internationella konventioner, och barnrättskommitténs allmänna kommentarer är också en vägledning, säger han. I många fall kan också krockarna med barnkonventionen vara uppenbara, även om artiklarna tycks allmän formulerade, menar Fredrik Malmberg. Han ger ett exempel. – Till exempel artikel 31 – rätten till vila, lek och rekreation. Det kan tyckas vagt. För några år sedan tittade vi på de särskilda ungdomshemmen. Under flera veckors tid fick ungdomarna ingen utevistelse på hemmen. Jämför det med anstalter där dömda vuxna får en timmes utevistelse om dagen. Det är ett exempel där man hade kunnat tillämpa artikel 31 i barnkonventionen och ifrågasätta det rimliga i att man systematiskt förnekar barn utevistelse. Det går inte på förhand att säga att vissa artiklar inte går att tillämpa, fastlår Fredrik Malmberg. Advokat Karin Gyllenring ser det som en viktig uppgift för sig själv och hennes advokatkolleger att driva på praxisbildningen kring barnkonventionen. Advokaten Nr 3 • 2016 – Från advokathåll måste vi jobba för att få upp dessa frågor till högsta instans för att få praxis och vägledning från överdomstolen, säger hon. TILLÄMPNINGEN BRISTER Sverige ratificerade barnkonventionen redan 1990. Vi är därmed enligt folkrättens regler redan skyldiga att följa dess regler. Trots det visar både utredningens genomgång och erfarenheterna hos intervjupersonerna att barns rättigheter emellanåt kränks. Särskilt drabbade är barn som redan befinner sig i en utsatt situation, påpekar barnombudsman Fredrik Malmberg. – Jämför man internationellt är Sverige på många sätt ett väldigt bra land för barn att växa upp i. Men när vi de senaste åren har granskat barn som är omhändertagna med tvång i psykiatrin, barn i arrest och häkte, barn omhändertagna i social barnavård har vi kunnat se att det finns allvarliga brister när det gäller barns rättigheter. Det sticker ut, jämfört med jämförbara länder, hur barn kan bli isolerade i Sverige, säger Fredrik Malmberg. I de allra flesta fall är det dock inte lagstiftningen det är fel på, menar de intervjuade. Barnkonventionen har ju redan transformerats in i svensk lagstiftning genom ett antal lagändringar i syfta att stärka och förtydliga barns rättigheter. I stället handlar det om tillämpningen som inte fungerar. – I den praktiska tillämpningen ser vi på många håll att man inte har tänkt in hela konventionen och dess anda när man ska tolka. Framför allt ser man det när det gäller just principen om barnets bästa. Den finns inskriven i många lagar, vilket leder till att den finns med i många beslut som rör barn utan att man på något sätt kan se hur de har kommit fram till vad som är barnets bästa eller hur barnets bästa har vägts mot andra intressen, säger Karin Fagerholm på Rädda barnen. Dessutom glöms barn ofta bort, inte minst i migrationsärenden, påpekar advokat Ignacio Vita. – Det är uppenbart att barnrättsperspektivet i asylprocessen inte har fått genomslag. Det är fortfarande svårt för barn att få sina asylskäl prövade, analyserade och erkända. Tanken att kvinnor kan ha asylskäl etablerades ganska sent. Samma sak gäller personer med annan sexuell läggning. Att barn skulle kunna ha egna asylskäl är fortfarande något som har svårt att få fotfäste. Man ser barns asylskäl som ett resultat av vuxnas asylskäl, fastslår Vita. HUVUDPRINCIPERNA Artikel 2 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. Artikel 3 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Artikel 6 1. Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. 2. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. » 31