Advokaten 1
Fokus Barnkonventionen blir lag » ” Att de lägger
ett förslag om att det ska utredas om Barnombudsmannen ska kunna ta emot klagomål är också en fråga som vi har drivit väldigt länge och där Sverige har fått kritik från FN för att den möjligheten inte har funnits.” Karin Fagerholm Advokat Karin Gyllenring har samma erfarenheter. – Vi har genom åren på Asylbyrån åberopat barnkonventionen i våra inlagor och överklaganden, men tycker väl inte att vi har fått gehör för det. Som sagt, Migrationsverket motiverar sällan barns egna asylskäl och de gör sällan någon barnkonsekvensanalys. Pernilla Leviner, docent i offentlig rätt vid Stockholms Karin Fagerholm. universitet och knuten till Barnrättscentrum vid samma lärosäte, tycker att ett stort problem är att barn, i strid med artikel 2 i barnkonventionen, behandlas olika. Hanteringen av exempelvis flyktingbarn är just ett exempel på detta, där vissa barn inom Sveriges gränser inte ges samma rättigheter som andra barn. – Annars är nog det största problemet att barn inte görs tillräckligt delaktiga i saker om berör dem. De kanske kommer till tals, men frågan är vad man gör med det som barn vill och berättar. Någon kanske har pratat med barnet, men inte tillräckligt eller inte på rätt sätt. Det gäller ju att se att barn behöver olika information och olika möjligheter att tycka till. En följdfråga blir förstås också vad barn ska få bestämma om. Om barns vilja och önskemål utreds måste också ställning tas till vilket självbestäm32 mande som barn och unga ska ha, konstaterar Pernilla Leviner. KLAGORÄTT VIKTIG Fortfarande tycks det finnas brister i hur myndigheter och domstolar hanterar barnkonventionens principer. Frågan är om en inkorporering löser detta, om enskilda barn inte har någonstans att vända sig när deras rättigheter kränks. Precis som vuxna måste ju barn ha rättsliga och praktiska möjligheter att driva sin rätt – det som i rättsliga sammanhang kallas rättstillgänglighet eller access to justice. När den internationella barnrättsorganisationen Child Rights International Network, CRIN, nyligen kartlade barns rättstillgänglighet i världens länder hamnade Sverige på plats 54, och sist av länderna i Norden. I rankingen har organisationen bland annat tagit hänsyn till om man inkorporerat barnkonventionen och om det är möjligt att föra talan i domstol. En förklaring är naturligtvis Sveriges tradition av att snarare satsa på övervakande myndigheter än på att enskilda ska hävda sin rätt i domstolar. Men samtidigt är det Advokaten Nr 3 • 2016