Advokaten 1
Ledare Generalsekreteraren Om faran med ett förlo
rat samhällskontrakt en av förklaringarna till framväxten av nazism och fascism under mellankrigstiden anses av många vara försvagningen av samhället. Ser vi oss omkring i Europa kan man undra om inte historien håller på att upprepas. Ungern, Polen, Turkiet, Ryssland och Slovakien har utvecklats i stark nationalistisk och antidemokratisk anda. Rättsstatliga principer har kastats över bord. Det finns därför goda skäl att fundera över vilka faktorer det är som håller ett samhälle samman och som inte inbjuder till en upprepning av trettiotalets fasor. Om detta finns som bekant många olika teorier. Redan gamle Adam Smith uttryckte det så här: ”Inget samhälle kan vara livskraftigt och lyckligt när flertalet lever i fattigdom och misär.” Vissa hävdar därför att det krävs ett gemensamt socialt mål för att uppnå ett starkt samhälle. Det behövs ett kollektivt intresse som binder oss samman. Enligt denna teori, blir vi svaga och ännu mer beroende av staten, om vi inte har något som förenar. Avsaknaden av ett gemensamt socialt mål anses i själva verket öka den dominanta statens otyglade makt. Andra hävdar att det inte finns något sådant som ett samhälle. Det finns bara individer som genom ekonomisk frihet kan bidra till utveckling och välstånd. Staten reduceras i deras ögon till att skapa förutsättningar för individen att nå framgång och därigenom skapa samhällsnytta. Privatisering och tilltro till marknadens förmåga att tillgodose människors behov framhävs som exklusiva och nödvändiga faktorer för att uppnå välfärd och frihet för människor. vi borde, mycket mer än vi gör, på ett intellektuelltfilosofiskt plan diskutera frågor om hur man skapar och upprätthåller en sammanhållen demokratisk välfärds- och 4 rättsstat. Och om vilken roll staten ska spela. När frågorna diskuteras på ett nationellt plan sker det i allmänhet utifrån ekonomiska och marknadsmässiga parametrar med utgångspunkt i en strikt partipolitisk vänster–högerskala. Mer sällan förs samtalet med utgångspunkt i vilka etiska och moraliska principer som vi önskar ska vara vägledande för samhällsbygget. Det är synd. En som gör det är historikern Tony Judt i sin bok ”Illa far landet”. Han gör där bland annat upp med dagens materialism och egennytta som drivkrafter i samhället. Men, framför allt ställer han frågan vad som händer med en stat som tappar sin auktoritet. europa och världen står inför mycket stora utmaningar, med skyhög arbetslöshet på sina håll, dramatiska klimatförändringar, gigantiska flyktingströmmar, en allt aggressivare och tilltagande terrorism och växande nationella spänningar. För att effektivt kunna hantera dessa problem krävs ett sammanhållet och stabilt samhälle. Svaga och splittrade samhällen kan inte med framgång möta dessa utmaningar. I tider av rädsla för terrorism, ekonomisk otrygghet och ökad polarisering riskerar samhället att allvarligt försvagas. Stora grupper, inte bara invandrare, upplever sig inte vara en del av det svenska välfärdssamhället. De saknar den samhörighet som krävs för att vilja kämpa för att uppnå ett gemensamt mål. Vad som sker i vissa ytterområden är exempel på detta. Det är givetvis fullständigt oacceptabelt att polis, ambulans och brandmän i vissa områden attackeras när de i samhällets tjänst ska ingripa, släcka bränder eller hämta sjuka. Konsekvensen av statens oförmåga att förhindra uppkomsten av detta utanförskap leder till en bristande tillit till samhället och därmed en Advokaten Nr 3 • 2016