Advokaten 1
Nyheter NYA RIKTLINJER FRÅN RIKSÅKLAGAREN Unga mi
sstänkta får förstärkt rätt till försvarare Riksåklagaren har utfärdat nya riktlinjer om unga misstänktas rätt till försvarare. Det innebär att kapitel 4 i Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av ungdomsärenden (RåR 2006:3) får ny lydelse. Riktlinjerna gäller ungas rätt till försvarare vid alla utredningar och omfattar även joursituationer. Reglerna om ungas rätt till försvarare i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och i andra författningar har sin bakgrund i internationella konventioner som FN:s barnkonvention och Europakonventionen, och i Europadomstolens praxis. JO har i flera fall med hänvisning till Europadomstolens beslut kritiserat ung misstänkt ska ha biträde av en försvarare vid alla utredningar. l Detta gäller oavsett inställningen till försvararfrågan. l Vid förseelser och vissa lindriga brott är det dock normalt uppenbart att den unge saknar behov av försvarare. l Försvarare ska i nästan alla fall vara närvarande vid förhör i sak med den unge. De nya riktlinjerna tillämpas från och med den 4 april 2016. De är resultatet av ett samarbete mellan Riksåklagaren och Advokatsamfundet. Riktlinjerna gäller ungas rätt till försvarare vid alla utredningar och omfattar även joursituationer. åklagare för att de har genomfört förhör med unga utan att försvarare har varit med. De nya riktlinjerna innebär i sammanfattning följande. l Utgångspunkten är att en läs om Riksåklagarens riktlinjer RåR 2016:1: Unga misstänktas rätt till försvarare – Ändring av RåR 2006:3 på Advokatsamfundets webbplats. MA Fick ersättning för extra arbete i LVUmål Advokaten gjorde betydelsefulla insatser som underlättade utredningen. Förvaltningsrätten nekade advokaten ersättning för de 17,25 timmars arbete han hade lagt ned på ett mål enligt lagen om vård av unga som gällde ett två månader gammalt barn, och gav honom ersättning för bara 12 timmars arbete som offentligt biträde till barnets mor. Men Kammarrätten i Göteborg bedömer att ersättningen är skälig, eftersom advokaten gjorde betydelsefulla insatser för att få sin klient att samarbeta med socialtjänsten, så att utredningen kunde slutföras Advokaten Nr 3 • 2016 utan omhändertagande eller tvångsvård. Förvaltningsrätten konstaterade att omfattningen av advokatens arbete var högre än normalt samt att det framgick av kostnadsräkningen att det hade varit svårt att få kontakt med klienten och att advokaten begärde ersättning för inställda hembesök och för fyra möten med klienten. Enligt förvaltningsrätten hade inga särskilda omständigheter framkommit som skulle ha föranlett att varje möte med socialtjänsten skulle ha tagit mer än två timmar. Förvaltningsrätten noterade också att det framgick att utredningen hade avslutats utan åtgärd, och bedömde att advokaten fick anses skäligen tillgodosedd med ersättning för 12 timmars arbete. men kammarrätten ändrade förvaltningsrättens beslut, och skriver i sin dom att det framgår att det har varit svårt att få kontakt med advokatens klient och att han har fått lägga ned arbete på att motivera henne att samarbeta och kommunicera med honom och med socialtjänsten. Klienten ville att advokaten skulle vara närvarande vid alla möten med socialtjänsten. Enligt kammarrätten är det en rimlig begäran, som advokaten hade anledning att tillmötesgå särskilt med hänsyn till risken att klienten annars skulle vägra samarbeta. Dessutom ville socialtjänsten att advokaten skulle vara med. Enligt kammarrätten framgår det att advokatens insatser var betydelsefulla för att kunna få till stånd ett samarbete mellan klient och socialtjänsten och för att därmed kunna slutföra utredningen utan att behöva ta till omhändertagande eller ansökan om tvångsvård. Därför anser kammarrätten att ersättningen som advokaten begärde för sitt arbete var skälig med hänsyn till uppdragets art. MA Kammarrättens i Göteborg dom den 8 mars 2016, mål nr 759-16 9 FOTO: ISTOCK