Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Medaljälgarna
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av kikarsikten
Svensk Jakt Inför valet
Svensk Jakt Rapphöns
Svensk Jakt Älgläget - län för län
Svensk Jakt Filmfavoriter
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Annorlunda jaktkonst
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen FRÅGOR OCH SV
AR OM VAPEN FILIP ÖRNERKRANS Huntland AB, Brattland 333, 837 96 Undersåker. filip@huntland.se Pipan sitter snett! Per-Erik: Jag har köpt en Remington 700 i kaliber .30-06 av ett dödsbo. Vapnet är i fint skick så förväntningarna var höga när jag monterat sikte och det var dags för provskjutning. När jag skjutit in vapnet märkte jag att två skott satt bra, men att bössan sedan började sprida. Det är inte riktigt konsekvent, men jag tycker att den börjar dra upp till vänster. När jag syftar genom loppet känns det som om pipan pekar snett. Kan det vara så? Patroners och patronlägens minimum- och maximummått styrs av två olika standarder och ändå kan de små skillnaderna därinom vålla bekymmer. Har ammunitionsmåtten förändrats? Bengt: Jag har en Carl Gustaf 1900 studsare i kaliber 9,3x62. När jag försöker ladda med nya patroner från till exempel Norma kärvar det ordentligt när jag fäller ner handtaget. Men jag har också några cirka 20 år gamla patroner från Norma som fungerar perfekt. Har man andra hylsmått nu eller kan det vara fel på vapnet? Har alla hylstillverkare samma mått? SVAR: Du har råkat ut för ett problem som inte är helt ovanligt. Patronläges- och hylsmåttens minimum- och maximummått regleras främst av två organisationer. Den europeiska varianten heter Commission Internationale Permanente Pour L’epreuve Des Armes A Feu Portatives (Internationella kommissionen för permanent provning av bärbara skjutvapen) och förkortas C.I.P. Dess amerikanska motsvarighet heter Sporting Arms and Ammunition Manufacturers’ Institute (Institutet för vapen och ammunitionstillverkare) och förkortas S.A.A.M.I. Alla länder är inte anslutna till någon av organisationerna, exempelvis Sverige. Men efter vad jag känner till är det ingen SVENSK JAKT Nr 9 2018 tillverkare som inte använder sig av dessa standardiseringar. Det finns små skillnader mell an måttstandarden hos C.I.P. och S.A.A.M.I. Det innebär att ett patronläge som ligger nära minimimåttet utifrån den ena organisationen kan ha problem att hantera ammunition som ligger nära maxmåttet från en annan fabrikant. Det gäller också vid det omvända. Samma sak kan gälla även om både ammunitions tillverkaren och vapentillverkaren utgår från samma måttstandard. Har du ett patronläge som ligger på minimimått kan en patron som ligger på maxmått vålla bekymmer. Tillverkningen kan också skilja mellan olika ammunitionsbatcher (produktionsgrupper) från samma tillverkare då verktyg slits och produktionen påverkas av yttre förutsättningar som temperatur. Om det är så i just ditt fall, eller om du har skräp i ditt patronläge vilket vi också stöter på nu och då, kan jag inte sia om utan att närmare undersöka vapnet. Bäst är kanske att lämna in bössan för en genomgång och uppmätning av patronläget så att det kan åtgärdas om så krävs. ‹‹‹ SVAR: Ja, det händer nu och då att pipan sitter skevt monterad i lådan. Problemen du upplever pekar också åt det hållet. När systemet blir varmt drar sig pipan. Normalt sett åt det håll där motståndet är minst, därav träfflägesförändringen. Är pipan inte monterad på korrekt sätt kan den helt enkelt sitta snett i vapnet. Det kan orsaka märkliga precisionsförändringar. Förmodligen behöver lådans framkant och gänga, pipans gänga och bröst samt rekylklacken riktas så att pipan blir rakt monterad i lådan. En rakt monterad pipa är en av flera förutsättningar för tät och konsekvent precision. ‹‹‹ Är vapnet inte stämplat med franska liljan, eller på annat sätt märkt som stålhageltåligt, och dessutom har fasta choker kan användande av ammunition med stålhagel förstöra vapnet. Övningshagel av stål i gammal bössa? Gunnar: Jag har en gammal Browning B25 som jag använder flitigt. Bössan är från 1969. Jag vet att jag inte kan skjuta jaktstålhagel i den, men frågan är om jag kan skjuta 24 grams övningshagel i stål? Jag har hört att det inte ska vara något problem. SVAR: Du bör inte skjuta stålhagel av någon sort i vapnet. Jag har själv fått in en Browning, från samma tidsperiod, som det skjutits jaktstålhagel i. Piporna var rakräfflade av stålhaglen och helt förstörda. Visserligen finns det övningsstålhagel där haglen ligger i en plastkopp (förladdningen) som skyddar piporna, och patronernas tryckutveckling är jämförbar med övningsblyhagel, men det gäller inte från alla tillverkare. Jag har sett vapen som fått skottbula i övergången mellan pipa och choke av övningshagel i stål. Om vapnet inte är avsett för stålhagel så är det inte det. Använd hellre alternativhagel i andra material, även om de kostar en slant. ‹‹‹ 113
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer