Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
» Olof Knöppel – Sveriges första jaktvårds konsul
ent I Västmanland finns inte bara landets äldsta viltvårdsområde. Här tjänstgjorde även rikets förste jaktvårdskonsulent. R edan 15 juni 1938 tillträdde nämligen Olof Knöppel (1893–1970) denna befattning, som från början var en delad tjänst mellan Västmanlands och Örebro län. Knöppel skulle arbeta halva tiden i Västmanland och halva tiden i Örebro och var anställd av båda länsjaktvårdsföreningarnas styrelser. Den delade tjänsten upphörde 1941, då Folke André tillträdde i Örebro. Knöppel kunde därefter ägna all sin kraft åt enbart Västmanland; ett uppdrag han betjänade fram till sin pensionering 1958. Olof Knöppel var son till den småländske bryggeridirektören, jägaren och författaren Arvid Knöppel ( senior) som 1913 hade startat tidningen Från jaktmarker och fiskevatten. När fadern dog 1925 tog Olof över tidningen, som då sedan flera år haft Västerås som tryck- och utgivningsort. Tidningens upplaga började emellertid falla och slutligen utbjöds den till försäljning. Den köptes vid årsskiftet 1959–60 av B. O. Jahnsson och blev sedan kvar i Västerås under många år. Efter realexamen och genomgångna lantbruksskolor började Olof Knöppel sin yrkesbana som förvaltare på Ekolsunds gods. Det kan i sammanhanget också vara värt att nämna att den framstående konstnären Arvid Knöppel ( junior) var en äldre bror till Olof. I mycket gick Olof Knöppel i sin fars fotspår. Han gjorde sig känd som en skicklig fotograf och skrev flera böcker. Bland annat Blad ur minnens bok (1966) och Minnen från skogarna (1967). Fiskade med Ville I sin sista bok – Ur min jaktdagbok (1970) – skriver Knöppel om en av sina intressantaste jakt- och fiskebekantskaper, nämligen Vilhelm Johansson från Vefde. Lars-Ols Ville eller bara Ville, som han kallades, var då vice ordförande i nybildade Öster Vrenninge–Vevde jaktvårdsområde och bekantskapen knöts sannolikt under den period Olof Knöppel var bosatt på närbelägna Svanå. Knöppel skriver bland annat om när han ihop med Ville fiskar med så kallad ”butt” i Fläcksjön, en märklig och mycket ovanlig fiskemetod i vilken Ville var okrönt mästare. SVENSK JAKT Nr 9 2018 Själva ”butten” bestod av en ståltrådscylinder med en tums maskor och var försedd med ett tungt järnband nedtill, som gav erforderlig tyng åt redskapet. ”Buttens” höjd var ungefär en meter och diametern 75 centimeter. Fisket gick så till att man med båt försiktigt stakade sig fram längs stränderna. När rörelser i vass eller fräken visade att båten skrämt en fisk gällde de att ha ögonen med sig och lägga märke till vid vilka strån fisken stannat. Sedan måste man försiktigt manövrera båten i håll och därefter med ett raskt svep placera buren över fisken. Eventuell fångst håvades sedan upp ur ”butten”. En kvälls fiske tillsammans med Ville gav 20 präktiga sutare och 6 braxen som resultat. Ville gav generöst bort all fisk till Knöppel med kommentaren: – När jag själv vill ha fisk, går jag ut och hämtar den! Tyvärr blev boken Knöppels sista och han fick aldrig se den själv. Manuskripten hittades på hans skrivbord samma dag som han dog. Allt låg färdigt och klart att sändas till tryckeriet. Knöppels hustru Margaretha såg till att det blev gjort men boken kom alltså ut först efter författarens död. En pionjär Som jaktvårdskonsulent utförde Olof Knöppel ett pionjärarbete. Han vistades ofta ute i fält bland jägare och jaktlag och under sitt första verksamhetsår höll han exempelvis över 100 föredrag, som huvudsakligen handlade om den nya jaktlagstiftningen. Det finns nog inte många bygdegårdar i Västmanland som inte Olof Knöppel besökt. Han skrev också ett mycket stort antal artiklar i ämnet jaktvård i ortstidningarna, höll livlig kontakt med lantbrukets organisationer och demonstrerade praktisk jaktvård på särskilda jaktvårdsdagar. Han skrev om jakt och viltvård i jaktvårdsföreningarnas årsböcker och satte även avtryck genom en rad småskrifter med handfasta råd och anvisningar om exempelvis utsättning av hare, anläggning av konstgryt och kråkfångst. Han konstruerade hökbur modell Knöppel som finns än i dag och har nummer L5 i Naturvårdsverkets förteckning över godkända fångstredskap. För sina insatser tilldelades han 1942 Jägareförbundets hedersmärke i guld. ‹‹‹ Olof Knöppel, Sveriges förste jaktvårdskonsulent. Från fisketuren i Fläcksjön. Ville Johansson står beredd längst fram i båten med ”butten” i högsta hugg. 15
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Medaljälgarna
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av kikarsikten
Svensk Jakt Inför valet
Svensk Jakt Rapphöns
Svensk Jakt Älgläget - län för län
Svensk Jakt Filmfavoriter
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Annorlunda jaktkonst
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer