Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Medaljälgarna
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av kikarsikten
Svensk Jakt Inför valet
Svensk Jakt Rapphöns
Svensk Jakt Älgläget - län för län
Svensk Jakt Filmfavoriter
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Annorlunda jaktkonst
Svensk Jakt Vildsvinsjakt
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Sett & läst
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
REGIONALT Västra Götaland Skarv. FOTO: KENNETH JO
HANSSON Skyddsjakt på skarv i Stockholm Jägareförbundet Stockholms län organiserar skyddsjakt på skarv i länet enligt länsstyrelsens beslut. För att jakten ska få bedrivas krävs, förutom att alla övriga delar i beslutet och övriga lagar och regler följs, att Stockholms läns fiskarförbund eller någon de uppdrar detta åt, organiserar jakten. Detta uppdrag har Fiskarförbundet gett till Jägareförbundet Stockholm. – Skärgårdsfrågorna i länet ligger högt upp på vår prioriteringslista, då dessa frågor är bland de viktigaste för många av våra medlemmar. Därför tar vi på oss detta uppdrag som innebär ett dagligt engagemang som sträcker sig långt in på våren 2019, säger Olof Lublin, ordförande i Jägareförbundet Stockholm. På länsförbundets hemsida kan man läsa mer om skyddsjakten på skarv, under ”Verksamhet”. PER ZAKARIASSON I delar av norra Sverige var sommaren torr redan förra året. Där gick älgarna in i hösten med något sämre kondition än normalt. Sedan följde en tuff vinter och nu ännu en torr sommar. Lägre kalvvikter och färre överlevande kalvar är att vänta. FOTO: KENNETH JOHANSSON Älgarna drabbas hårdast av torkan Det varma och torra vädret den här sommaren kan slå hårt mot älgstammen. Enligt veterinär Jonas Malmsten är älgen den viltart som har det tuffast. – Det brukar vara älgen som får stryka på foten. Rådjuren har en förmåga att dyka under radarn och hjortar och vildsvin är inte så kinkiga i sitt födoval, säger viltforskaren och veterinären Jonas Malmsten. Värmestress är ett fenomen som det forskats på en del, till exempel påverkas älgar i hägn mycket när det är varmt. – Älgen är känslig för – och gillar inte värme. Den kan inte svettas som en häst utan är hänvisad till att söka skugga och vatten. Gränsen sommartid går vid 15–16 grader, säger Jonas Malmsten. Torkan påverkar även älgens foder. Grönbetet torkar ut och älgen får äta fiber i stället (som den egentligen ska äta först till 134 vintern) och inte proteinrik grönmassa som behövs bland annat för att kalvarna ska få tillräcklig näring med mjölken, och bygga upp sig Jonas Malmsten. inför stundande vinter. – Om man får sia kommer kalvvikterna inte att vara optimala i höst, säger Jonas Malmsten. Han tror också att färre älgkalvar kommer att överleva och att det blir en sämre kalvobs i höst. Jonas Malmsten tror dock att älgen kommer att klara torkan bättre än många gräsätande tamdjur. – Den har ett val och kan flytta på sig, till exempel till en norrsluttning, säger han. Det finns ingen anledning till panik, men han tror att avskjutningen kommer att få anpassas till hösten. – Det finns nog inte någon älgförvaltningsgrupp i landet som inte vet att det är dåliga förutsättningar. Mål som inte är realistiska får ses över. Man styr inte över vädret! Men ersätt inte uteblivna kalvar i avskjutningen med vuxna djur, för då riskerar man att skjuta sönder stammen och försämra förutsättningarna för framtiden ännu mer. Jonas Malmsten tycker att en bättre variation i naturen skulle kunna skapa en buffert inför kommande torra somrar. Ett arbete som kräver samarbete med skogs- och jordbruk. – Älgen behöver inte gran, säger han. Men han tycker också att det än så länge räcker att observera vad som händer med älgarna. – Naturen har ofta en förmåga att överraska oss! MARIE GADOLIN Nr 9 2018 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer