Levande organdonation Europeiska kommissionen fin
ansierade från år 2010 ett projekt för att försöka öka antalet levande donatorer. Detta utan att äventyra donatorns säkerhet. Skillnaden mellan de olika europeiska länderna gällande donation visade sig vara väldigt stora. onen (EU) var år 2010 andelen njurtransplantationer med levande donator 19.8 procent (0-100 procent) och andelen levertransplantationer med levande donator 3.6 procent (0-70 procent). Det är en mycket stor skillnad mellan olika länder avseende frekvens, praxis och vilken relation mellan donator och mottagare som accepteras. Nederländerna, Norge och Sverige har alla en hög andel levande njurdonatorer, medan Polen, Finland och Bulgarien har en låg andel. Ett par länder, Luxemburg och Montenegro, har ingen levande njurdonationsverksamhet alls och vad det gäller levande leverdonationsverksamhet är det betydligt fler länder som inte har det. Europeiska kommissionen har uppmärksammat bristen på organ för transplantation och avsatte 2008 forskningsmedel för att kartlägga verksamheten med levande donation och undersöka hinder. I Mål med projektet Projektets övergripande mål var att öka andelen levande donatorer samtidigt som skyddet, tryggheten och säkerheten för den levande donatorn ska sättas i främsta rummet. Den del av forskningsprojektet som vi varit ansvariga för från institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet har varit: 1) att inventera den levande donatorsverksamheten i hela Europa både vad det gäller i vilken utsträckning levande donatorer används för transplantationsändamål för njur- och levertransplantationer och vilka relationer mellan givare och mottagare som accepteras 2) att utforska vilka möjliga barriärer som finns mot att använda levande organdonatorer 3) att föreslå rekommendationer som kan förbättra kvaliteten och säkerheten vid levande organdonation i Europa. Metod Professioner från europeiska njur- och lever transplantationscentra inbjöds att delta i en enkätundersökning (on-line, 22 hela världen är det brist på organ för transplantation. Som ett led i att försöka öka organtillgången har acceptansen för levande donation ökat. Inom Europeiska Uniexaminare© ). Frågorna i enkäten fokuserade på frekvens av levande donation för transplantation, vilken relation mellan givare och mottagare som accepterades, innehåll i donatorsutredningen, operationsmetoder vid njuruttag, policy för ekonomisk ersättning till donatorn och donatorsuppföljning. Resultat När datainsamlingen avslutades i januari 2012 hade transplantationscentra från 40 europeiska länder besvarat enkäten. Av totalt 27 EU-medlemsländer svarade njurtransplantationscentra från 25 länder och levertransplantationscentra från 18 länder. I tillägg fick vi svar från njurtransplantationscentra i 15 icke EU-medlemsländer och från levertransplantationscentra i sex länder. NORDVÄSTRA EUROPA: ÖSTRA EUROPA: Belgien Danmark Finland Island Irland (Luxemburg) Nederländerna Norge Storbritannien Sverige Schweiz Tyskland Österrike Albanien Armenien Bosnien-Hercegovina Bulgarien Kroatien Estland Georgien (Kosovo) Lettland Litauen Makedonien Moldavien Montenegro Polen Rumänien MEDELHAVSLÄNDERNA: Ryssland (Cypern) Frankrike Grekland Italien Malta Serbien Slovakien Slovenien Tjeckien Turkiet Portugal Spanien Vitryssland Ungern (Ukraina) I tabellen visas vilka länder som bjöds in att delta i undersökningen. Länderna är grupperade i tre geografiska regioner- Nordvästra- och Östra Europa samt Medelhavsländerna. FET = EU-medlemsland och parentes = inget svar. DIALÄSEN 3.2012