EDTNA KONGRESSEN 2011 Svensk kompetensbeskrivning
väckte I september 2011 deltog utbildningsgruppen för Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening vid EDTNA-konferensen i Ljubljana. Intresset var stort för gruppens arbete kring att utveckla en kompetensbeskrivning för sjuksköterskor inom njurmedicinsk omvårdnad. Utbildningsgruppen hade gemensamt skickat in ett abstrakt för en poster, »Developing a competency framwork for renal nursing in Sweden«, men EDTNA:s programkommitté ansåg att ämnet var så angeläget, och i linje med temat för konferensen: »Celebrating 40 years of bringing together nursing, sciences, engineering and education in the EDTNA/ERCA to improve patient care« att de önskade en muntlig presentation. Våren 2011 fi ck Utbildningsgruppen SNSF:s stipendium på vårmötet i Göteborg vilket möjliggjorde att vi gemensamt kunde delta i konferensen. Ulla Holm och Pia Johansson presenterade kompetensbeskrivningen som ingick i temat »Education Stategies« som pågick under första dagens eftermiddag. Presentationens innehåll beskrev hur processen hade gått till med att ta fram kompetensbeskrivningen och ett av kompetensbeskrivningens syfte, gällande en framtida specialistutbildning. Seminariet var välbesökt och intresset för kompetensbeskrivningen var stor. Ulla och Pia fi ck många frågor, så som: Hur vet ni att kompetensbeskrivningen kommer att användas? Har ni andra utbildningar än den tilltänkta specialistutbildningen? Och från Norge uttrycktes en vilja att få delta i Sveriges tilltänkta specialistutbildning. Programmet var under dagarna uppdelat i två till tre parallella sessioner, vilket stundvis gjorde det svårt att välja vilken session man skulle bestämma sig för. Föreläsningarna om klimatsmart och miljöanpassad dialysbehandling var till viss del skrämmande eftersom få av åhörarna tänkt på vilken belastning dialysvården utgör på vår miljö genom framförallt vatten– och elförbrukning. Miljöpåverkan av alla sopor som genereras av en dialysbehandling var det dock ingen som sedan länge tvekat skriva under på att det är ett problem, men få lösningar fi nns att tillgå. Förhoppningsvis kommer det nystartade Euro30 BEMÖTANDE, INFORMATION OCH UNDERVISNING Kunna: initiera och genomföra samtal med patienten utifrån dennes behov tillvarata patientens och/eller närståendes kunskaper och erfarenheter samt på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt bemöta patienter med njurmedicinsk sjukdom identifiera behovet av och genomföra undervisning om egenvård och förmedla dess betydelse för att förebygga och lindra besvär orsakade av njursjukdom eller dess behandling informera och undervisa patienter med njursvikt och deras närstående om olika behandlingar och behandlingsalternativ bemöta patientens och deras närståendes frågor om sjukdom och olika behandlingsalternativ Kunna argumentera för, motivera och värdera: vad det innebär att drabbas av akut eller kronisk njurmedicinsk sjukdom samtalsmetodik, copingstrategier, uttryck för lidande, existentiell smärta och normala krissituationer inom olika kulturer olika former av egenvård vid njursvikt och metoder för patientinformation och patientundervisning ett individanpassat pedagogiskt förhållningssätt njurmedicinska sjukdomar och dess behandlingar olika pedagogiska metoder olika kommunikationsteorier FRÄMJA HÄLSA OCH FÖREBYGGA OHÄLSA Kunna: uppmärksamma behov av och genomföra omvårdnad som syftar till hälsobefrämjande livsstilsförändringar Kunna argumentera för, motivera och värdera: SVENSK NJURMEDICINSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING motivera och uppmuntra patient till fysisk aktivitet vid behov i samråd med sjukgymnast hantera dialysaccesser för att minimera risken för komplikationer förebygga smitta och smittspridning ta tillvara patientens egna resurser för att minimera risken för infektioner friskfaktorer för hälsa och riskfaktorer för ohälsa metod och teorier för beteendeförändringar betydelsen av fysisk aktivitet i samband med njursjukdom dialysaccessers funktion, omhändertagande och risker principer för vårdhygien olika egenvårdsstrategier mot smittspridning STORT INTRESSE UNDERSÖKNINGAR OCH BEHANDLINGAR Kunna: medverka till och utföra undersökningar och behandlingar som är specifika vid njursvikt medverka vid utredning och vård av patienter, njurdonatorer och njurtransplanterade patienter Kunna argumentera för, motivera och värdera: olika omvårdnadsbehov som uppstår vid dialys- och andra behandlingar eller vid specifika undersökningar inom njurmedicinsk vård transplantationsprocessen Omvårdnad vid njurmedicinsk sjukdom och behandling 9 KOMPETENSBESKRIVNING och förslag till utbildning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom NJURMEDICINSK OMKVÅRDNAD LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALICERING INOM NJURMEDICINSK OMVÅRDNAD 10 ompetensbeskrivningen innefattar huvudområdena omvårdnadens teori och praktik, forskning, utveckling och utbildning samt ledarskap. Ett etiskt förhållningssätt med tilllämpning av en helhetssyn som värnar om patientens delaktighet ska genomsyra omvårdnadsarbetet inom samtliga kompetensområden. En sjuksköterska med specialisering inom njurmedicinsk omvårdnad behöver besitta specifika färdigheter. De färdigheter sjuksköterskan behöver vara insatt i för att utföra njurmedicinsk vård beskrivs fortlöpande i kolumnen ”Kunna”. För att säkerställa att sjuksköterskan innehar erforderliga kunskaper preciseras nödvändiga förmågor i kolumnen ”Kunna argumentera för, motivera och värdera”. Vårdmiljö Palliativ vård Omvårdnads - och medicinsk vetenskap Säkerhet och kvalitet Samverkan i vårdkedjan arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt enligt ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor (2007) Etik och helhetssyn specifika etiska frågeställningar inom njurmedicinsk omvårdnad Främja hälsa och förebygga ohälsa ETIK OCH HELHETSSYN Kunna: Kunna argumentera för, motivera och värdera: Forskning och utveckling Bemötande, information och undervisning Undersökningar och behandlingar Arbetsledning 5 6 peiska samarbetsprojektet att generera mycket ny kunskap vad gäller klimatsmart och miljöanpassad dialysbehandling. Som en del i detta projekt lanserades i och med denna konferens för första gången internationella riktlinjer inom området. Deltagarna fi ck med sig »Environmental guidelines for dialysis– a practical guide to reduce the environmental burden of dialysis«. En andra övergripande programpunkt handlade om utbildningsstrategier inom dialysvården. En genomgående trend var att använda IT i undervisningen, främst av ekonomiska och tidsmässiga skäl. Som exempel kan nämnas den interaktiva webbaserade utbildning som används i Australien för att utbilda nyanställda sjuksköterskor på dialysenheter i hur dialysmaskinen fungerar. Denna web-utbildning kommer i ett nästa steg att utvecklas för att utbilda blivande dialyspatienter som utför sin behandling själva i hemmet. En ökning av antalet patienter som utför sin egen dialys i hemmet verkar vara en genomgående trend i Europa och Australien. Stor fokus lades också på patientsäkerhet vilket är föredömligt. Ett europeiskt forskningsprojekt gällande oönskad vennålsutdragning under pågående dialys redovisades. Oönskad vennålsutdragning kan ha förödande eller rent av dödliga konsekvenser om det inträffar och studien talar tydligt för att risken att dö ökar avsevärt om personal inte fi nns direkt tillgänglig då händelsen inträffar. DIALÄSEN 3.2012 Personlig och professionell utveckling Utbildning