Organtransplantationer förbättras – samtidigt öka
r antalet levande givare 2011 var ett bra år ur transplantationssynpunkt. Så sammanfattade sektionschef Lars Bäckman från Akademiska sjukhuset i Uppsala 2012 års regionmöte som hölls på Krusenbergs herrgård i mars. ringstiden mellan donator och mottagare har blivit kortare. Allt äldre patienter transplanteras numera. Drygt 1,5 miljoner svenskar står i donationsregistret – en E del har dock sagt nej. Men trots att antalet levande givare ökar så råder det enligt Bengt von Zur-Mühlen fortfarande en stor brist på levande organdonatorer. tt genomgående drag i ett antal av presentationerna var att svensk sjukvård har blivit allt bättre på att transplantera organ som njure, lever och pancreas. FörvaI Uppsala gjordes den första njurtransplantationen 1969 och med levande givare 1974. Andelen levande givare har ökat successivt och utgör i dag i stort sett hälften av njurtransplantationerna. Men att ta organ från levande personer innebär samtidigt ett etiskt problem. Lagtexten kräver ett informerat samtycke från givaren samt försiktighet. Man gör ju en aktiv skada på en levande människa vid en transplantation. Och en av grundpelarna inom medicinen är att inte göra skada, påpekade Bengt von Zur-Mühlen och ställde två frågor: – Hur mycket information kan en levande donator tillgodogöra sig? Vet vi hur det går för donatorerna på lång sikt? En undersökning av 455 njurdonatorer i Uppsala under perioden 1974-2009 visade att 82 procent av dem skulle donera igen om detta hade varit möjligt. Några av de som sade nej kan tänkas ha som orsak hur det gick för den transplanterade njuren och mottagaren. Ett antal donatorer hade avlidit men ingen av njursvikt eller njursjukdom. En viss sänkning av njurfunktionen, högre andel med proteinuri samt att en och annan fick högre blodtryck efter donationen noterades. Men det är fullt naturligt, menade Bengt von Zur-Mühlen. En njure är inte byggd för att klara två njurars jobb, men den håller. Han presenterade också ett lokalt förslag till hälsodeklaration som utformats efter nationellt mönster och som donatorn ska fylla i. Gunnar Tufvesson, Lars Bäckman och Torbjörn Linde är samtliga verksamma vid Akademiska sjukhuset. 34 Kortare förvaring Ragnar Källén från transplantationsenheten på Skånes universitetssjukhus i Malmö visade att den kalla ischemitiden har blivit allt kortare. Det är den tid som går från det att man stänger av njurens funkDIALÄSEN 3.2012