STT 1
2 Bygg & Bo - bilaga som medföljer STT Vecka 44 o
nsdag 29 oktober 2014 Krönikan Drömmen om kollektiv N är jag var runt 14 år, så åkte vi ett kyligt sportlov till ett snöigt Stockholm och sov hos min kompis storasyster. Hon bodde då i ett studentkollektiv mitt i Vasastan. Det var en riktig våning med öppen spis i hallen, och rum efter rum med stora äkta matt or, madrasser på golven, vegetariskt matlag och en toalett där väggarna var kaxigt fullklott rade med roliga visdomsord. Jag tror det var då min dröm om att någon gång få bo i kollektiv föddes. Tänk vilka fördelar det fi nns med att fl er bor tillsammans, inte minst de ekonomiska, då alla som bor själva vet hur dyrt det är. Man kan få lägre kostnader för hyra, dagstidning, bredband och kanske även ha gemensamma matinköp. Man skulle må bättre Men den största fördelen vore att få mer sällskap, både av de andra kollektivmedlemmarna och av deras gästande vänner. I ett samhälle där allt fl er, gammal som ung, ensamstående föräldrar som medelålders frånskilda blir isolerade, deprimerade och sjuka, tror jag att ett ökat kollektivboende skulle kunna göra mycket gott . Jag förespråkar egentligen inte att man ska sammanblanda sig till den grad att integriteten påverkas. Gärna eget kök och badrum. Men gemensamma utrymmen för fl er chanser till vardaglig samvaro. Folk runt omkring sig som bryr sig. Kunna be om hjälp och råd. Höghus med gemensam matsal I somras besökte jag en person i ett kollektivt fl erfamiljshus i Göteborg. När jag kom in genom entrén blev jag konfunderad över soff grupper, bokhyllor, gemensam anslagstavla på bott envåningen. Vad är dett a? Huset är ett höghus där alla har sina egna lägenheter, men med gemensamma utrymmen och även matsal där middagsmaten lagas i matlag. Jag har hört talas om liknande hus både i Stockholm och Göteborg men det var första gången jag besökte ett . Trots min dröm om kollektiv har jag aldrig bott i ett . Och sådana kollektiv hus som ovan visar sig vid en koll inte vara särskilt många. Kanske är det dags bygga fl er? I höstens bilaga Bygg och bo med STT skriver vi inte om några kollektiv, men ni som bor så och vill berätta, hör gärna av er! Trevlig läsning! Fakta: Kollektivhus Vad är det: Ett vanligt bostadshus med normala lägenheter. Dessutom fi nns gemensamma lokaler där de boende kan laga mat och äta tillsammans, odla sin hobby och umgås. Alla vuxna ingår i matlag som turas om att laga maten. Antal: Drygt 40 kollektivhus i Sverige . Idag ökar intresset på nytt. Sex nya kollektivhus har byggts under de senaste fem åren och fl er är på väg. Historik: De fl esta som fi nns i Sverige växte fram under 1980-talet som ett resultat av krav från civilsamhället och ett positivt gensvar från myndigheterna. De fi nns i första hand i de större städerna. KÄLLA: www.kollektivhus.nu ”Attefallshus är fel väg att gå” HENRIK WETTERHOLM Bygglovsingenjörerna Henrik Wett erholm och Birgitt a Hansson har fått mer att göra med de nya reglerna för Att efallshus. När det gäller byggfrågor har Ulricehamns kommun gemensam förvaltning med Tranemo kommun. FOTO: ANN SOFIE WAHLBERG Attefallshus ingen enkel hantering SJUHÄRAD Att efallshus infördes för att göra det lätt are att bygga utan bygglov. Men det är inte fullt så enkelt som det verkar, och har gett bygglovsingenjörerna en del huvudbry. Från 2 juli kom nya regler för så kallade Att efallshus. Det innebär att det fi nns möjlighet att bygga mer på tomten utöver den byggrätt som planen anger. Förvaltningen i Ulricehamn, som sedan ett år även servar Tranemo kommun, fi ck in sex ansökningar första dagarna. Sedan har det ökat till totalt 17 ansökningar, nio i Tranemo och ått a i Ulricehamn. Det handlar om garage, båtförråd, växthus, gäststugor och bastu. – Det har inneburit en hel del extra arbete för oss på samma personal, och Boverket har inte gjort tydligt vad som gäller, säger Birgitt a Hansson bygglovsingenjör. Ann Sofi e Wahlberg, journalist och redaktör för STT:s bilaga Bygg och Bo. De ser inte att Att efallsansökningarna skulle ge dem mindre arbete, snarare mer eftersom det blivit så många missförstånd. En del privatpersoner har trott att de bara behöver höra av sig och säga att de tänkt börja. Så är inte fallet. Byggförvaltningen behöver få in handlingar för att kunna pröva lämpligheten. – Vi måste först pröva om bygget går in under Att efalls reglerna eller om det ska vara ett bygglov, säger Henrik Wett erholm, även han bygglovsingenjör. Arbetet får inte påbörjas innan man fått ett startbesked från kommunen. Det är inte självklart att bygget går att genomföra. Tidigare gällde att friggebodar var bygglovsbefriade och inte krävde tillstånd alls. Nu fi nns möjlighet att bygga 25 kvadratmeter till, men det ska prövas och godkännas. Tanken Att efall hade var nog att det skulle kunna tillföra nya bostäder och avhjälpa bostadsbristen. – Just det tror jag främst är aktuellt i storstäderna, men även där ganska svårt för byggherren att uppfylla de krav som gäller, säger Henrik Wett erholm. Bygglovsingenjörerna är rätt kritiska mot de nya reglerna. – Jag tycker egentligen Att efallshus är fel väg att gå för att lösa bostadsbristen. Det uppstår ett annat problem när detaljplaner som visar ett områdes förutsätt ningar inte riktigt gäller längre, säger Henrik Wett erholm. Detaljplanen begränsar men ger samtidigt en trygghet när förutsätt ningarna är tydliga för alla. Problemet är att kommunens planer inte är uppdaterade till dagens krav och svåra för människor att förstå. – Det är vanligt att planen från 1930-talet som fortfarande gäller, medger komplementutbyggnader på 20-40 kvadratmeter. Idag är ett dubbelgarage på 65 kvadratmeter, säger Birgitt a Hansson. ANN SOFIE WAHLBERG annsofi e@stthuset.com Vad gäller vid Attefallshus Namnet: Attefallshus efter förre bostadsminister Stefan Attefall. Gäller: Vid en- och tvåfamiljshus. Användningsområde: Vid enfamiljshus: takkupor (max 2), tillbyggnad, komplementbyggnad, inredande av ytterligare bostad. Vid tvåfamiljshus, samma som ovan förutom ytterligare bostad. Storlek: Komplementbyggnad max 25 kvadratmeter. Högst fyra meter upp till nock. Tillbyggnad högst 15 kvadratmeter och inte högre än huvudbyggnaden. Grannar: Om man vill bygga närmare än 4,5 meter från tomtgränsen får man själv inhämta grannarnas godkännande. Gäller inte: I områden där planen kräver bygglov även för friggebodar, i en värdefull kulturmiljö av riksintresse, till exempel centrala Ulricehamn. Det fi nns en mängd undantag, ta reda på vad som gäller. Ska fi nnas med i ansökan: Bland annat situationsplan, fasadritning, planritning och förslag på kontrollplan. Se kommunens hemsida! BILAGA Bygg & BO med gratistidningen STT Nästa utgivning – Bygg & BO – onsdag 25 mars 2015 • ANNONSSTOPP fredag 13 mars 2015 TEMABILAGA som följer med STT vecka 44 år 2014 Ansvarig utgivare Sune Strand | Redaktör Ann Sofi e Wahlberg | Medarbetare Boel Ferm, Katarina Johansson, Ann-Louise Kjellner, Tina H Svensson | Grafi sk Form Stefan Rylander | Annonsinförsäljning Marina Bengtsson, Matt ias Bång, Sune Strand | Tryck Borås Tidnings Tryckeri AB, miljöcertifi erat tryckeri enligt ISO 14001 | Distribution Posten | Utebliven tidning Ring Posten Gratistidningen STT utkommer onsdagar och distribueras av Posten AB till alla hushåll och kontor i Spridningsområdet. Denna bilaga är tryckt i 25 000 ex. Gratistidningen STT 0325-40 000 | annons@stthuset.com | redaktion@stthuset.com GRATISTIDNING I TRE KOMMUNER www.stthuset.com