Energigas 1
FAKTA En obligation är ett räntebärande skuldebre
v som bekräftar att innehavaren har lånat ut pengar. Gröna obligationer är investeringar i miljövänliga projekt inom bland annat förnybar energi, klimatsmarta byggnader, avfallshantering och vatten rening. Den första gröna obligationen togs fram 2008 av Världsbanken i samarbete med SEB. Investerare efterfrågade en obligation med hög kreditvärdighet och som stödde klimatprojekt. I dag erbjuder fl era aktörer olika typer av gröna obligationer. Numera fi nns även gröna obligationsfonder för småsparare. Internationellt benämns klimatobligationerna ”climate bonds”. Det fi nns även ett system för att certifi era dessa. › Göteborgs framgångar har visat att det fi nns gott om beredvilligt kapital att satsa på gröna investeringar – även mot försvinnande låg ränta. Det här har Sveriges regering insett. Strax före jul tillsattes en utredning som ska kartlägga hur marknaden för gröna obligationer ska främjas. Bland annat ska det tas fram kriterier för hur lämpliga projekttyper ska identifi eras, det ska föreslås rutiner för validering, samt göras en bedömning om det går att ge ut statliga gröna obligationer, så som Frankrike och Polen nu tänkt göra. En av de nationella aktörer som följt Göteborg i spåren är Kommuninvest, som ägs av kommunsektorn och är dess största kreditgivare. Under 2016 gav Kommuninvest ut två gröna obligationer på sammanlagt tio miljarder kronor. Dessa ska bidra till fi nansieringen av 81 projekt i kommuner och landsting som i sin tur beviljats gröna lån av Kommuninvest. Biogasprojekt på gång Bland projekten dominerar förnybara energikällor, gröna hus och vattenrening. Störst bland energikällorna är vindkraft, men här fi nns också anläggningar för solel och biogas. Biogasbolaget i Mellansverige, som ägs av Karlskoga, Örebro och Kumla, har ett grönt lån hos Kommuninvest på 49 miljoner kronor för en biogasanläggning som nyligen byggts i Mosserud utanför Karlskoga. Den producerar fordonsgas från matavfall, gödsel och ensilage. Gästrike ekogas, som ägs av kommunala energi- och återvinningsbolag, har beviljats ett grönt lån på 120 miljoner kronor för att bygga en biogasanläggning i Forsbacka utan8 ENERGIGAS NR 2 2017 Grön fi nansiering. Biogasanläggningen i Huddinge söder om Stockholm byggdes med hjälp av kapital från en grön obligation som ägaren Scandinavian biogas gav ut. FOTO: SCANDINAVIAN BIOGAS för Gävle. Den ska producera fordonsgas av matavfall och beräknas stå klar i slutet av 2017. Kommuninvests hållbarhetschef Björn Bergstrand tror att de gröna lånen och de gröna obligationerna har framtiden för sig. – Efterfrågan är så stor att det nu kan vara billigare att låna upp med gröna än med vanliga obligationer, konstaterar han. Av den långfristiga upplåning som Kommuninvest gjorde under 2016 står de två gröna obligationerna för hela tio procent. Den första var på 600 miljoner US dollar med en ränta på 1,5 procent, den andra på 5 miljarder kronor med nollränta. – Den första lockade framförallt internationella aktörer: centralbanker, banker, fondbolag. Den andra tecknades till 90 procent av svenska investerare. Trots att det var nollränta Mest pengar till förnybar energi Fördelning av projekt, finansierade med Kommuninvests gröna obligationer, i Sverige. Kollektivtrafik Energieffektivitet Avfallshantering 211 Vattenhantering 10 % Gröna byggprojekt 37 % Källa: Kommuninvest Förnybar energi 48 % låg efterfrågan på hela 13 miljarder, så vi fi ck justera räntevillkoren, säger Björn Bergstand. Om marknaden för de gröna obligationerna verkligen ska ta fart, tror han dock att investerarna måste få tillgång till obligationer med högre avkastning. – En ökad andel av de globala fi nansiella fl ödena håller på att bli gröna. Allt fl er investeringsprojekt tar sikte på att möta de klimatkrav som ställs i Parisavtalet. Det är inte längre bara kommuner som emitterar, utan också banker, energibolag och storföretag som Apple och Starbucks. Det kommer att leda till ett större utbud av obligationer med olika kreditrisk och olika avkastning, menar Björn Bergstrand. Finansierade tillverkning av fordonsgas Ett svenskt företag som varit tidigt ute är Scandinavian biogas. I början av 2016 gav man ut en företagsobligation på 200 miljoner kronor för att delfi nansiera sin fordonsgastillverkning i Huddinge och sitt nybygge utanför Trondheim där fl ytande biogas ska framställas ur fi skensilage. Företagets vd Matti Vikkula konstaterar att obligationsmarknaden är ett bra alternativ för att säkerställa fi nansiering för nyinvesteringar om tillgång till bankfi nansiering är begränsad. – Den här typen av gröna investeringsinstrument kommer att bli mer och mer relevanta i framtiden. Men för vår del får räntenivån gärna gå ned. Marginalräntan på vår obligation är 9,75 procent och det fungerar inte i längden, säger han. JAN MALMBORG