Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
gare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmä
ssiga status. Sammantaget finns starka argument för fri läsning som en effektiv social hävstång. Läsforskare hänvisar ibland till läsningens ”Matteuseffekt”. En ”Matteuseffekt” innebär att en redan gynnad part gynnas ytterligare – effekten har fått sitt namn efter det ställe i Matteusevangeliet som säger att ”[v]ar och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har”. Matteuseffekten har använts till att förklara den under skolgången successivt ökande klyftan mellan starka och svaga läsare: barn som läser bättre än sina jämnåriga läser mer, och blir därmed ännu bättre på att läsa. Barn som läser sämre läser mindre, med följden att de ytterligare hamnar efter. Pedagoger har varnat för att Matteuseffekten riskerar att ge upphov till ett negativt tankemönster i undervisningssammanhang, där man betraktar svaga läsare som hopplösa fall. Mer positivt talar Matteuseffekten för vikten av tidiga insatser för att stärka barns positiva förhållande till litteratur och läsning. I bokens tredje kapitel uppmärksammas läsfrämjande verksamhet med inriktning mot yngre barn. Det råder konsensus inom forskningen vad gäller vikten av tidig språkstimulans. Särskilt viktigt för barns läsutveckling är föräldrarnas engagemang. Family-literacy-program är ett samlingsnamn för initiativ som tagit fasta på denna kunskap, och som på olika sätt syftar till att uppmuntra familjer till att språkstimulera sina barn, respektive informera om vikten av ett tidigt läsengagemang. Internationella forskningsrapporter som sammanställt större antal kvantitativa effektmätningar av den typen av program pekar på hög effekt både vad avser att förbättra barns läs- och skrivkunnighet och föräldrars förmåga att ge barnen stöd. Vanliga metoder inom program som inriktar sig mot barnfamiljer som målgrupp är bokgåvor och högläsning, i kombination med information om vikten av tidig språkstimulans. Internationellt finns flera varianter av Family-literacy-program. Ett sådant program är det engelska bokgåvoprogrammet Bookstart, som började i England i början på nittiotalet och som numer finns i samtliga världsdelar. Bookstart har utvärderats i flera omgångar, och man har till följd av programmen bland annat kunnat konstatera ökad läsning (oftare och mer) med spädbarn och små barn bland föräldrar/vårdnadshavare, ökat antal biblioteksmedlemskap för barn, fler föräldrar/ vårdnadshavare som sätter värde på läsning för spädbarn och småbarn, ökat självförtroende vad gäller högläsning för barn samt ökad medvetenhet om läsningens roll för tal- och språkutveckling. En internationellt sett beprövad metod inom Family-literacy-program går ut på att göra hembesök till familjer. Till fördelarna med hembesök som läsfrämjande metod hör att man kan möta en samlad familj på deras egna villkor, på tider som passar deras schema. Hembesökare kan vidare få information om barnets heminlärningsmiljö och de kulturella och/eller socioekonomiska faktorer som kan inverka på barnets läsutveckling. Till de nyckelfaktorer som avgör kvaliteten på genomförandet av hembesök inom familjeinriktade program hör utbildning av personal, vilket väcker frågor kring budget och resurser. Personalen som genomför hembesök behöver en rad kompetenser, såsom god förmåga att observera, lyssna och ställa 101