Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
att läsa ett bestämt antal böcker med någon form
av belöning i sikte. Program av den typen har inom forskningen kommit att kallats för ”incitaments-program”. Det brittiska programmet Summer Reading Challenge som inbegriper tusentals bibliotek i Storbritannien innebär att barnen ska läsa minst sex böcker under sommarlovet och därefter belönas för sin insats. Flera internationella undersökningar redovisar att sommarläsningsprogram bidrar till ökad läsning, och med tanke på att programmen ofta är så utformade att deltagarna har att läsa ett försvarligt antal böcker under sommarledigheten vore ju alla andra resultat förvånande. Incitamentsprogram kan öka kvantiteten på barns läsning markant. I vad mån de också leder till en positiv attityd till läsning och motivation till att läsa mer beror på om den ökade mängden läsning hjälpt barnet att uppnå ett ökat flyt i sin läsning och om den ökade mängden läsning inneburit att barnet erbjudits ett läsmaterial som det funnit viktigt och intressant. Huruvida yttre belöningar kan skapa läsmotivation hos barn, eller tvärtom underminerar motivationen, hör till läsforskningens många kontroverser. Det har påtalats att belöningar riskerar att bli det enda skälet för barn att läsa, med resultatet att läsmotivationen upphör i samma ögonblick som belöningen uteblir. Det finns studier som indikerar att belöningar inte påverkar läsmotivationen nämnvärt, men det finns också undersökningar där belöningar visat sig inverka negativt på den inre läsmotivationen. Flera forskare har funnit att belöningar med läsanknytning såsom exempelvis böcker påverkar motivationen positivt. Forskare som undersökt belöningars effekter på läsattityder har på liknande sätt förespråkat läsrelaterade belöningar. Ett antal, företrädelsevis kanadensiska, nordamerikanska och brittiska studier redovisar att sommarläsningsprogram har haft positiva effekter på elevers läsförmåga, läsvanor, läslust, självförtroende och biblioteksanvändning. Man har också jämfört läsförmågan hos elever med likvärdig social bakgrund som deltagit respektive inte deltagit i sådana program, och noterat betydande skillnader. I en av studierna konstateras att även barn som deltagit endast en kortare period i ett sommarläsningsprogram läser på en högre nivå än barn som inte deltagit alls. Frågan infinner sig om denna högre nivå av läsförmåga är programmets förtjänst eller om man tvärtom deltagit i programmet på grund av den. Sådana frågor ställs emellertid sällan, om än alls, i den sortens utvärderingar. Forskningslitteraturen om sommarläsningsprogram handlar ofta om i vilken grad programmen lyckats motverka Summer Learning Loss. Ett stort antal artiklar har skrivits i ämnet. Forskare har exempelvis pekat på att läsning av 4–5 böcker över sommaren är tillräckligt för att på ett avgörande sätt motverka de klyftor som uppstår till följd av sommarledigheten. Ett antal större studier avser att besvara frågan om effekterna av sommarläsningsprogram på elevers studieförmåga. Man har kunnat peka på att sommarläsningsprogram kan spela en betydande roll för att överbrygga läsklyftor och argumenterat för att folkbiblioteken här har en viktig funktion att fylla. Bland några förslag på best practice vad gäller sommarläsningsprogram hör väl identifierade målgrupper, fungerande marknadsföringsstrategier, utvärderingsmetoder och erfaren personal. Litteraturen kring sommarläsnings111