Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
Smidt, Jofrid Karner (2002). Mellom elite og publ
ikum: litterær smak og litteraturformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek. Diss. Oslo: Univ., 2002. Smidt, Jofrid Karner (2012). Når menn leser. Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling, årg. 1, nr. 1/2, 2012. Smith, Lorna (2012). Slowing the Summer Slide. Educational Leadership. 69, 60–63. Stanovich, Keith. E. (1986). Matthew Effects in Reading: Some Consequences of Individual Differences in the Acquisition of Literacy. Reading Research Quarterly. 21, 360–407. Statens skolinspektion (2012). Förskola, före skola – lärande och bärande: kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Stockholm: Skolinspektionen. Stringer, Ian (2010). Mobile library guidelines. IFLA professional reports no. 123. Sullivan, Allice & Brown, Matt (2013). Social inequalities in cognitive scores at age 16: the role of reading. London: Centre for Longitudinal Studies, Institute of Education. Sullivan, Michael (2003). Connecting boys with books: what libraries can do. Chicago: American Library Association. Sullivan, Michael (2009). Connecting boys with books 2: closing the reading gap. Chicago: American Library Association. Svensk Biblioteksförening (2003). På barns och ungdomars villkor: Svensk Biblioteksförenings rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet. Stockholm: Svensk Biblioteksförening. Svensk biblioteksförening (2011). Olika syn på saken: folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal. Stockholm: Svensk biblioteksförening. Svensson, Ann-Katrin (1989). BokNallen: Utvärdering av ett språkstimuleringsprojekt. Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik. Svensson, Ann-Katrin (1993). Tidig språkstimulering av barn. Diss. Lunds universitet. Svensson, Ann-Katrin (2013). Litteraturprofil i förskoleverksamheten – vad ger det barnen? En utvärdering av ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familjedaghem. Högskolan i Borås, institutionen för pedagogik. Svensson, Ann-Katrin & Ögland, Malin (2014). Läsfrämjande samarbete i Mölndal – Litteraturprofil i biblioteks- och förskoleverksamhet. Mölndals stad. Svensk biblioteksförening (2009). På säker grund: en Delfiundersökning om vilken biblioteksforskning som behövs. Rapport. Söderlund, Petra (2004). Läsarnas nätverk: om bokläsare och Internet. Uppsala: Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, diss. Uppsala univ. Taube, Karin (2013). Flickors och pojkars förmåga och lust att läsa. Ingår i: Björkman, Jenny & Fjæstad, Björn (red.) Läsning. RJ:s årsbok 2013/2014. Göteborg: Makadam. Taylor, Denny (1983). Family literacy: young children learning to read and write. Exeter, N.H.: Heinemann Educational Books. Tengberg, Michael (2011). Samtalets möjligheter: om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. The Reading Agency (2002) Reading Groups and Public Libraries. London: TRA. The Reading Agency (2003). Inspiring Children: The Impact of the Summer Reading Challenge. The Reading Maze 2003 National Participant Survey. London: TRA. The Reading Agency (2004). A national public library development programme for reading groups. London: TRA. Thomas, Adele (1998). Family literacy in Canada: profiles of effective practices. Welland, Ont: Éditions Soleil Pub. Thorhauge, Jens (1995). Luk up for skønlitteraturen: Om skønlitteraer formedling i folkebiblioteket. Ingår i: Munch-Petersen, Erland, (red.) Litteratursociologi: en antologi, Ballerup: Dansk BiblioteksCenter. Toftgård, Sofie (2011). Socialt läsande på nätet: En studie av virtuella bokcirklar enligt grundad 127