Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
the research reveals about reading, libraries, an
d community. Till reading engagement hör också en växande forskning om läsmotivation och läsattityder. Ambitionen är inte att göra någon heltäckande beskrivning av detta internationellt sett stora, växande, och svåravgränsade forskningsfält. I stället ska ett selektivt antal forskningsexempel uppmärksammas som ger kunskap och belysning åt läsfrämjande verksamhet. Läsfrämjande förstått som en verksamhet i syfte att öka läsmotivation, bredda läsintresset, och förbättra attityder till läsning. En distinktion kan göras mellan studier där läsfrämjande insatser, verksamheter eller metoder utgör själva objektet för undersökningen, och forskning som indirekt kan bilda utgångspunkt för läsfrämjande verksamhet. Empiriska läsvaneundersökningar är ett exempel på det senare. Om målet med en läsfrämjande verksamhet är att öka läsningens omfattning inom en viss grupp och få fler inom denna grupp att identifiera sig som läsare, kan det exempelvis vara av intresse att känna till vad forskningen säger om den gruppens preferenser vad gäller genrer, för att bara ta ett av flera tänkbara exempel. Internationellt finns en växande forskning om läsfrämjande insatser, inte minst effektmätningar av olika slag. Man kan här erinra om det vanskliga i att fatta beslut utifrån enskilda forskningsstudier – två forskare kan komma fram till diametralt motsatta resultat vad gäller effektiviteten hos en insats, och därmed ge argument för att både genomföra och inte genomföra en och samma verksamhet. Enskilda forskningsstudier kan dessutom variera avsevärt i kvalitet och metodologisk stringens. Ett instrument för att övervinna sådana problem kan vara en så kallad metaanalys, inom vilken man låter sammanställa resultaten av en större mängd primära forskningsstudier. Presentationer av enskilda intressanta forskningsresultat kommer att kombineras med presentationer av meta-analyser eller forskningssammanställningar inom de olika områdena. I en studie från 2009 utförd i samarbete mellan Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap och Svensk Biblioteksförening hamnade ”effekter av läsfrämjande verksamhet” på plats fem i en sammanställd tio-i-topp lista över viktiga forskningsfrågor som bör prioriteras. Vetenskapliga undersökningar som studerar effekter av läsfrämjande insatser i Sverige är ovanliga. Vad gäller kartläggningar av kunskapsområdet läsfrämjade verksamhet kan framför allt två böcker nämnas. Den första är kunskapsöversikten Studier av barn- och ungdomsbibliotek (2007) av Kerstin Rydsjö och AnnaCarin Elf, båda verksamma inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Översikten avser att presentera relevant kunskap inom barnbiblioteksområdet. I studien konstateras att den svenska forskningen inom området barnoch ungdomsbibliotek är mycket liten, och översikten bygger därför i första hand på magisteruppsatser från svenska utbildningar, även om utblickar också görs mot de övriga nordiska länderna samt Storbritannien och USA. Rydsjös och Elfs kunskapsöversikt berör läsfrämjande verksamhet för barn och unga. Den andra boken är Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet, förhållningssätt, samarbete (2011) av Amira Sofie Sandin, även hon verksam inom ämnet biblioteksoch informationsvetenskap. Barnbibliotek och lässtimulans är helt ägnad barnbib14