Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
• Hur var kvaliteten på deltagandet? • Vilka delt
og inte – och varför? • Hur uppfattade deltagarna projektet? • På vilket sätt har deltagarna förändrats som ett resultat av deltagandet (i ett både kortare och längre perspektiv) För fler relevanta frågor att ställa i samband med läsfrämjande program- och projektutvärderingar hänvisas till IFLA:s rapport ovan. Sandin (2011) konstaterar att rapporter och utvärderingar ofta används för att redovisa hur beviljade medel har använts, med följden att det som fungerat bra inom ett projekt framhävs och det som fungerat mindre bra tonas ner. Utförliga och mer kritiska utvärderingar återfinns framför allt inom större projekt som anlitat externa utvärderare, men sådana utvärderingar är relativt få till antalet. Merparten av de läsfrämjande projekt och program som bedrivs i Sverige utvärderas överhuvudtaget inte, och flera forskare har konstaterat att det råder brist på kritiskt och analyserande utvärderingar och rapporter om biblioteksprojekt. Detta gäller i högsta grad också folkbildningens olika läsfrämjande verksamheter. Det är angeläget att följa upp och utvärdera fler läsfrämjande insatser för att identifiera eventuella brister och utvecklingsmöjligheter. Men forskning och utvärdering är också en angelägenhet för att på ett trovärdigt och i förhållande till projektägarna neutralt sätt synliggöra en verksamhets eventuella förtjäntser. Forskning och utvärdering kan i det fallet bidra till att dokumentera och synliggöra verksamheter och erfarenheter som förtjänar att synliggöras och spridas. Man kan också notera ett behov av att i högre grad uppställa konkreta mål som är möjliga att följa upp och utvärdera. Referenser Ahlén, Birgitta & Norberg, Inger (red.) (2005). Läslust och läslist: idéer för högstadiet och gymnasiet. Lund: Bibliotekstjänst. Bogren, Anna-Karina & Oskarsson, Carina (2011). Läslust och arbetsglädje – om läsfrämjande projekt på Uddevalla Stadsbibliotek. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteksoch informationsvetenskap. Magisteruppsats. Chall, Jeanne S. (1983). Stages of reading development. New York: McGraw-Hill. Cremin, Teresa; Mottram, Marilyn; Collins, Fiona; Powell, Sacha & Safford, Kimberly (2014). Building Communities of Engaged Readers: Reading for Pleasure. London: Routledge. Ehrenberg, Maria; Persson, Magnus & Svensson, Cinna (2013). Synen på skönlitteratur för vuxna på svenska folkbibliotek: en förstudie. Halmstad: Region Halland. Ellis, Sue & Coddington, Cassandra S. (2013). Reading Engagement Research: Issues and Challenges. Ingår i Hall, Kathy; Cremin, Teresa; Comber, Barbara & Moll, Luis C. (red.) International handbook of research on children’s literacy, learning and culture. Hoboken: Wiley. Farmer, Lesley S. J. & Stricevic, Ivanka (2011). Using research to promote literacy and reading in libraries: guidelines for librarians. IFLA professional reports no. 125. Frid, Nina (2012). Slutet på boken är bara början: om läsarsamtal, bokcirklar & bibliotek. Lund: BTJ förlag. Gärdén, Cecilia; Michnik Katarina & Nowé Hedvall, Karen (2010). Projekt som biblioteksutveckling. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Konferenspaper. 17