Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
inriktningar. Svensson sammanfattar några av fors
kningens slutsatser om vikten av tidig språkstimulans, och pekar bland annat på att det genom information till föräldrar är möjligt att påverka graden av interaktion med barnen, samt kvaliteten på den stimulans som barnen får i hemmet. Föräldrar med kunskaper om stimulansens betydelse för barns utveckling språkstimulerar sina barn mer än andra, och dessa barn klarar sedan läs- och skrivinlärningen bättre än barn som fått mindre stimulans. Avhandlingen Tidig språkstimulering av barn är en av flera studier som talar för den typ av läsfrämjande verksamhet som berörs i det följande. Family literacy-program Föräldrar som regelbundet stödjer sina barns lärande i allmänhet och läsutveckling i synnerhet spelar en avgörande roll för såväl barnens läsmotivation som läsfärdighet. Föräldrars engagemang i hemmet är särskilt viktigt för barns läsutveckling under tidig barndom, och får betydande konsekvenser för såväl den språkliga och kognitiva förmågan som läsintresset och läsmotivationen. En växande forskning visar på goda effekter av så kallade family literacy interventions eller family literacy programs, det vill säga läsfrämjande initiativ som vänder sig till hela familjer som målgrupp, ofta i utsatta områden. Termen ”Family literacy” sägs ha myntats av forskaren Denny Taylor, som i en etnografisk studie använde den för att beteckna medelklassfamiljers dagliga läs- och skrivaktiviteter. I den numera klassiska studien Family literacy (1983) dokumenterade Taylor små barns tidiga försök att läsa och skriva i flera syften och sammanhang – så som att skriva anteckningar, läsa varumärken, notiser, trafikskyltar och så vidare. Taylor drog slutsatsen att föräldrarna till barnen inte medvetet var ute efter att lära barnen att läsa och skriva, utan snarare bidrog till barnens läs- och skrivutveckling genom att uppmuntra dem att delta i olika aktiviteter som innebar läsande och skrivande. Family literacy kan alltså syfta på de aktiviteter av literacy-karaktär som familjer ägnar sig åt vardagligen. Family literacy-projekt syftar på en typ av projekt som, utifrån ett erkännande av familjens betydande roll för den enskilde familjemedlemmens läs- och skrivutveckling, vänder sig till hela familjer för att ge stöd och uppmuntran i denna utveckling. För en fördjupad begreppsdiskussion om Familyliteracy, se exempelvis Brooks m.fl. (2008). Det finns flera typer av Family literacy-initiativ; en rad varianter finner man exempelvis i en rapport som samlat och beskrivit ett flertal projekt i Kanada (Thomas 1998). Vanligt inom Family literacy-program är att främja föräldrars högläsning för sina barn, och/eller att förse familjer med gåvoböcker. Läsfrämjandeprogram av typen family literacy finns på flera håll i världen. Carpentieri m.fl. (2011) har i en omfattande meta-analys utrett effektiviteten hos en rad läsfrämjande insatser i Europa riktade mot barnfamiljer, med en särskild tonvikt på familjer inom socialt utsatta grupper. Undersökningen innefattar bland annat studier av framgångsrika och innovativa exempel på program genomförda i Tyskland, Irland, Nederländerna, Norge, Rumänien, Turkiet och Storbritannien. Studien baseras på en genomgång av sex meta-analyser av läsfrämjande program inriktade på barnfamiljer, vilka i sin tur utgör analyser 30