Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
En analys av enkäter riktade till föräldrar som d
eltagit i Bookstart visade bland annat att 71 procent av föräldrarna köpt mer böcker till sina barn som en följd av Bookstart, och att 28 procent ägnade mer tid åt böcker tillsammans med sina barn (Wade & Moore 2003). För en sammanställning på svenska av de utvärderingar som gjorts av projektet före 2012 hänvisas till Kerstin Rydsjös rapport. Ett större forskningsprojekt om effekterna av danska Bogstart påbörjades 2013 under ledning av forskaren Dorthe Bleses, som tidigare medverkat i en utförlig utvärdering av programmet (Bleses & Andersen 2011). Studien är tänkt att omfatta samtliga familjer som mottagit bokpaket under 2013–2016. I projektet avser man bland annat att undersöka i vilken utsträckning Bogstart påverkat den kommunikativa och språkliga utvecklingen hos barn i Bogstartfamiljer. I Sverige pågår nu Bokstart, en försöksverksamhet med inspiration hämtad från engelska Bookstart och danska Bogstart. Med start i mars 2015 startade tre pilotprojekt i delar av Göteborg, Landskrona och Södertälje. Hembesök Hembesök som läsfrämjandemetod prövades på 1980-talet i ett projekt kallat Boknallen (Markaryd), ett projekt som efterhand blev en del av ett större kommunalt finansierat språkprogram. Projektet Boknallen har utvärderats inom ramen för en licentiatavhandling av Ann-Katrin Svensson, som redovisar flera goda resultat vad avser barnens språkförmåga och föräldrarnas medvetenhet (Svensson 1989). Internationellt är hembesök en beprövad metod inom läsfrämjandeprogram med barnfamiljer som målgrupp. En sammanställning av forskning om metoden hembesök inom Family literacy-program har genomförts av Bryant & Wasik (2004) respektive Gomby (2012). Till fördelarna med hembesök som läsfrämjande metod hör att man kan möta en samlad familj på deras egna villkor, på tider som passar deras schema. Hembesökare kan vidare få information om barnets heminlärningsmiljö och de kulturella och/eller socioekonomiska faktorer som kan inverka på barnets läsutveckling. Hembesökarna bereds också möjlighet att skräddarsy programmaterial för att passa en specifik familjs behov. Till de nyckelfaktorer som avgör kvaliteten på genomförandet av hembesök inom familjeinriktade program hör utbildning av personal, vilket väcker frågor kring budget och resurser. Personalen som genomför hembesök behöver en rad kompetenser, såsom god förmåga att observera, lyssna och ställa frågor. I doktorsavhandlingen Tidig språkstimulering av barn (1993) undersöker AnnKatrin Svensson huruvida språkstimulerande programverksamhet som innefattar hembesök kan öka föräldrars engagemang i barnens intellektuella och språkliga utveckling, samt om det är möjligt att på detta sätt påverka barns språkliga och allmänna utveckling. Utgångspunkten för studien är att det behövs mer information till småbarnsföräldrar om betydelsen av språkstimulans. I studien genomfördes en typ av interventionsprogram som påminner om Bookstart, med bokgåvor och hembesök, och resultatet visar på förbättrade attityder bland föräldrarna gentemot läsning, ökad läsning och boklån på biblioteket. Svensson pekar samtidigt på 34