Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
läsandet bland idrottande barn och unga. Till mål
en med projektet hör också att uppmuntra idrottsledare till att bli läsande förebilder. Målgruppen för detta projekt var barn och unga upp till 18 år, idrottsledare, föräldrar, bibliotekspersonal och kulturarrangörer. Projektet genomfördes i fem kommuner och involverade sju bibliotek och åtta idrottsföreningar. Projektet har utvärderats externt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer (Bengtson 2006, Bingebo 2008). Projektets slutrapport är författad av projektledaren Kohkoinen (2008). Till de aktiviteter som projektledningen arrangerade för idrottande barn och unga hör framtagande av bokväskor i form av sportbagar med projektets logga, tävlingen läscupen, författar- och föreläsarturnéer, gemensamma kultur- och rörelseläger samt bokprat. Man lät också ta fram en almanacka med idrottande barn som tipsar om böcker. I en deltagande kommun arrangerades en övernattning på bibliotek, där laget sov över tillsammans med lärare och bibliotekarier. Till aktiviteterna hörde också rörelsepass och författarbesök, boxning på ett bibliotek samt gemensamma kultur- och idrottsläger, där barnen fick prova på fotboll, skrivande, karate, film, skytte, konst och drama. Ett råd från biblioteken till andra som vill starta liknande projekt är att hitta en engagerad tränare och hålla aktiviteterna på en lagom nivå. Aktiviteterna övernattning, bokprat och läscupen omnämns som lyckade av representanter för medverkande idrottsföreningar. Några slutsatser som framkommer i utvärderingarna av detta projekt är att projektstarten är viktig för att introducera ett sådant här projekt. Enligt projektutvärderingen visade inte idrottens aktivitetsledare intresse för projektet. Som åtgärd föreslås att redan i ett tidigt skede använda sig av elitspelare som läsande förebilder. Har då projektet bidragit till att öka läsandet bland barn och unga? Det menar man sig ha svårt att avgöra. Måluppfyllelsen är också ganska försiktigt formulerad på den punkten. Huruvida projektet ökat läsandet bland barn och unga går inte att mäta i absoluta tal, heter det. Däremot har observationer gjorts i samband med olika aktiviteter, som visade att barn och ungdomar deltog med stor glädje. I slutrapporten uppges emellertid att idrottande barn och unga har ökat sin läsning på fritiden genom att exempelvis läsa på väg till tävlingar. Huvudsyftet att öka idrottande barns och ungas fritidsläsning uppges vara uppnått genom en rad olika aktiviteter som bokprat, författarbesök, bokväskor och läscupen. Målet att uppmuntra ledarna till att bli läsande förebilder uppges som delvis uppnått. Projektet I Rörelse vände sig till både pojkar och flickor, men i praktiken var den övervägande delen av deltagarna flickor. Detta illustrerar problemet med att förena en inkluderande målsättning med att verka för målgrupper med större behov än andra, i det här fallet pojkar. Referenser Aleman, Lotta & Ögland, Malin (2013). Att läsa är också en sport. Rapport och utvärdering. Regionbibliotek Stockholm. Asplund, Stig-Börje (2010). Läsning som identitetsskapande handling: gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2010. Bingebo, Leif (2008). Utvärdering år 3. Projektet I rörelse. 59