Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
bundens bokcirklar har under de senaste åren exem
pelvis legat på mellan 80 och 85 procent. Den övervägande delen av bokcirkeldeltagarna består av personer som fyllt 65 år. Rydbeck noterar en kraftig ökning de senaste åren av antalet deltagare inom den äldsta ålderskategorin. Rydbeck räknar med att två tredjedelar av landets kommuner erbjuder bokcirkelverksamhet. Bokcirkelverksamheten vid folkbiblioteken har ökat märkbart de senaste åren. Då bokcirklar förefaller ha blivit ett redskap för att locka vuxna läsare, ser Rydbeck ökningen som en indikation på att folkbiblioteken stärkt sitt läsfrämjandearbete gentemot vuxna. Med hänvisning till Kungliga bibliotekets statistik uppmärksammar Rydbeck att det mellan 2007 och 2011 sker en ökning av bokcirkelverksamheten vid Sveriges folkbibliotek med 189 procent. Sedan dess har det skett ytterligare en markant ökning: 2011 gavs 5 400 bok- och läsecirkeltillfällen (slutna sammankomster med litterär inriktning) vid landets folkbibliotek. 2013 gavs närmare 6 500 bok- och läsecirkeltillfällen. 2014 hade siffran stigit ytterligare till drygt 11 000, vilket innebär en ökning med cirka 70 procent på bara ett år. Sedan 2011 har antalet bok- och läsecirkeltillfällen mer än fördubblats. Det är en smula vanskligt att jämföra statistiken över studieförbundens bokcirkelverksamhet med folkbibliotekens, eftersom den förs på olika sätt. Bland annat redovisar KB:s statistik över bokcirkelverksamheten antalet bokcirkeltillfällen, men inte antalet cirklar. Inom folkbildningen räknas antalet bokcirklar som en underkategori till studiecirkeln. Tendensen tycks emellertid vara att medan antalet bokcirklar inom studieförbunden minskar, så ökar den kraftigt inom folkbiblioteken. Storbritannien har ett väl utvecklat arbete med läsecirklar på folkbiblioteken som är värt att uppmärksamma. En större undersökning kring läsecirkelverksamheten genomfördes där år 2002 av läsfrämjandeorganisationen The Reading Agency, på uppdrag av London Libraries Development Agency. Studien visar hur och varför biblioteken kan använda läsecirklar strategiskt. Undersökningen kartlägger såväl privata som av biblioteken organiserade läsecirklar. Studien är till övervägande del kvantitativ, även om kvalitativa aspekter som medlemmarnas attityder, motivation och upplevelser av cirklarna också redovisas. Den identifierar flera fördelar med läsecirklar för såväl medlemmar som bibliotek, föreslår best practice för organisation och administration, samt pekar på möjligheter för olika former av samverkan. En mer utförlig beskrivning av rapporten finns hos Lundin (2004). Av intresse är också en rapport som The Reading Agency tog fram år 2004 i samband med utarbetandet av ett nationellt handlingsprogram över folkbibliotekens arbete med läsecirklar. Där redovisas positiva effekter av läsecirklar som ökad och breddad läsning, ökad utlåning och konsumtion av böcker, men också hur läsecirklar bidrar till ökade kunskaper och en känsla av gemenskap. Ett exempel på en aktuell studie om bokcirklar är Reading Groups, Libraries and Social Inclusion: Experiences of Blind and Partially Sighted People (Hyder 2014). Det är en longitudinell forskningsstudie om läsecirklar för personer med synnedsättning. Hyder redogör för några av bokcirkeldeltagarnas berättelser om sig själva som läsare, och berör praktiska angelägenheter så som format och tillgänglighet. I 72