Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
Bokcirklar.se och andra digitala bokcirklar Under
2000-talet har flera digitala bokcirklar startats i Sverige. Som en webbaserad läsfrämjandesatsning med läsarsamtalet i fokus, tillika något av en pionjär inom området nätbaserade bokcirklar i Sverige, kan Bokcirklar.se nämnas. Initiativet till Bokcirklar.se togs 2007 av dåvarande bibliotekarien Nina Frid och drivs nu av alla länsbibliotek. 2011 påbörjade studieförbunden ett samarbete med Bokcirklar.se för att erbjuda virtuella litteraturcirklar. I Slutet på boken är bara början (2012) berättar Nina Frid att inspirationen till sidan kommit från den klassiska bokcirkeln. Frid betonar bokcirkelns läsfrämjande potential: Den som identifierar sig som läsare tillsammans med andra läser ännu mer och vill vidare i sin läsning. Syftet med Bokcirklar.se är enligt Frid att stärka läsaridentiteten och främja läsarsamtalet. Målsättningen är att samordna och uppmuntra en stark läsrörelse med både fysiska och virtuella bokcirklar, uppmärksamma läsarnas röster och lyfta fram bibliotekens roll som stöd och samlingsplats för litteratursamtal, läsar- och författarmöten. Som inspiration till Bokcirklar.se nämner Frid den danska Læseklubben på Litteratursiden.dk, som i sin tur låtit sig inspireras av den brittiska Reader Development-rörelsen. Reader Development kommer att beröras längre fram. Till skillnad från en vanlig bokblogg är Bokcirklar.se en community, ett slags virtuell läsgemenskap, där man exempelvis kan skriva läsdagbok och lämna boktips. Det är också möjligt att besöka virtuella chattrum för bokcirklar på bestämda tider. Sajten gästas regelbundet av författare och bokpratande bibliotekarier. En annan aktivitet inom ramen för Bokcirklar.se är den årliga utdelningen av det ”Stora läsarpriset”. Liksom i traditionella bokcirklar IRL består medlemmarna i Bokcirklar.se till större delen av kvinnor. Det förekommer emellertid något fler deltagare av manligt kön procentuellt sett: hösten 2011 låg medlemsantalet på cirka tretusen varav ungefär 63 procent av deltagarna var kvinnor, 23 procent män och cirka 14 procent av okänt kön (till större delen bibliotek och förlag). Snittåldern på deltagarna låg någonstans på drygt 40 år, att jämföra med studieförbundens bokcirkeldeltagare som till övervägande del består av personer som fyllt 65. Det finns flera uppsatser om läsecirklar, inte minst bokcirklar online. Bergkvist (2008) har exempelvis undersökt hur virtuella bokcirklar kan användas som resurser av bibliotek och bibliotekarier. Balling (2007) har studerat danska Læseklubben och den digitala bokcirkeln i relation till bibliotekarierollen. Perspektiv på socialt läsande på nätet ger även Toftgård (2011), som bland annat drar slutsatsen att läsecirklar endast är en del av en större läsrörelse online. Toftgård observerar också att deltagare i digitala bokcirklar förändrat sitt beteende vad gäller att diskutera böcker. Digitalt bokcirkeldeltagande innebär inte bara att diskussionen kring läsupplevelen sker efter det att boken blivit läst, utan också under tiden den blir läst, en tendens Toftgård uppfattar som ett resultat av det dagliga användandet av sociala medier. 74