Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
2010). Syftet med projektet var att införa nya me
toder för läsfrämjande på folkbiblioteken och utveckla insatserna för barns läsning på barnbiblioteken. I projektet betonades själva biblioteksrummets betydelse för den lässtimulerande verksamheten. I arbetet med Läskonster lät man sig inspireras av LesArt, ett litteraturhus i Berlin som presenterar sig som det enda litteraturhuset i Europa för barn och unga (Hedenström & Lundgren 2011). ”Litteraturhus” kom att innebära en mängd olika aktiviteter inom projektet Läskonster; alltifrån en husvagn (Sörmlands, Västmanlands och Örebro län) till mobila ”berättarskåp” (Uppsala län) eller ”digitala litteraturhus” i form av webbaserade skrivarverkstäder (Östergötland). Det ligger nära tillhands att fråga om inte folkbiblioteket i själva verket redan är ett litteraturhus, och i Stockholms län valde man att arbeta utifrån den tanken. I slutrapporten beskrivs bland annat en vision av ett litteraturhus i Sandviken. 2014 invigdes litteraturhuset Trampolin i Sandviken, vilket presenterades som Sveriges första litteraturhus för barn och unga. Rum för barn Utformningen av nya biblioteksrum kan vara mer eller mindre forskningsförankrade. I Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm är exempelvis både utformningen av rummet och verksamheten grundad i pedagogisk teori. I ett konferenspaper presenterat vid Bibliotekshögskolan i Borås menar forskaren Lena Lundgren (2007) att det är ovanligt att bibliotek grundas i pedagogiska teorier på detta sätt. Rachel Van Riel hävdar att den fysiska presentationen av biblioteket är det område som är i störst behov av nytänkande och lyfter fram Rum för barn som ett föredömligt exempel (Van Riel 2012). Svensk biblioteksförening gav 2003 ut ett antal rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet utformade efter FN:s barnkonvention, och när Rum för barn byggdes år 2005 var det med ambitionen att utforma ett bibliotek med ett konsekvent barnperspektiv. Man övergav exempelvis det traditionella klassifikationssystemet, och ordnade istället böckerna så att barnen själva kunde hitta dem. I Rum för barn har rummets fysiska utformning fått ett större utrymme än vad som är vanligt på mer traditionella bibliotek. Kojor, torn, trappor, tittskåp och hemliga lådor, ett akvarium med pirayor och mycket annat hör till iscensättningen av detta biblioteksrum. En idé bakom Rum för barn var att leken ska innebära en väg till böckerna. Hur detta fungerat i praktiken undersöks i en magisteruppsats av Linn Samuelsson (2007). Bokbestånd på andra platser Det finns många skäl för biblioteken att arbeta uppsökande. Det kan handla om något så konkret som fysiska hinder för låntagare att ta sig till biblioteket. Flera folkbibliotek erbjuder därför ”Boken kommer”-service, det vill säga hemleverans av böcker till alla som inte själva kan ta sig till ett bibliotek. Flera uppsatser har skrivits om denna form av uppsökande verksamhet; Helgesson (2006) har exempelvis undersökt verksamheten ur ett användarperspektiv och Eriksson (2010) ur ett förmedlarperspektiv. Det kan också handla om kulturella hinder; bibliotekarier som 88