Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
utmaningar. En liknande bild ger folkbildningens
arbetsgrupp för ett läslyft i Sverige, som i en rapport från 2013 talar om ”arbetsplatsbibliotekens uppgång och fall”. Almerud delar in utvecklingen av arbetsplatsbiblioteken i tre faser: • En försöksperiod i början av 1970-talet. • En etablerings- och utvecklingsfas med stöd av kulturpolitiska initiativ, inte minst statsbidrag, från mitten av 1970-talet till början av 1990-talet. • En nedskärnings- och stabiliseringsperiod från slutet av 1980-talet och framåt. Många av de arbetsplatsbibliotek som startats i facklig regi har påbörjats inom ramen för större läsfrämjande projekt. Almerud menar att ett väl fungerande arbetsplatsbibliotek kan vara ett effektivt sätt att främja läsning, dels genom att böcker görs tillgängliga, dels genom att förekomsten av ett arbetsplatsbibliotek på en arbetsplats påverkar attityden till böcker och läsning bland de anställda. Eftersom arbetsplatsbibliotek har en läsfrämjande funktion oavsett vem som är verksamhetens huvudman, poängterar Almerud att en nysatsning inte bara bör omfatta arbetsplatsbibliotek inom ramen för folkbiblioteken, utan även fristående arbetsplatsbibliotek samt arbetsplatsbibliotek i facklig regi. Nina Frid menar i sin rapport att arbetsplatsbiblioteken skulle ha störst utvecklingsmöjlighet om facken, företagen, författarförbundet, ABF och Svensk biblioteksförening samarbetade i frågan, oavsett huvudmannaskap. Vägkrogsbibliotek En relativt ny form av arbetsplatsbibliotek är vägkrogsbiblioteken. Det första vägkrogsbiblioteket invigdes 2004 på vägkrogen Tönnebro, på initiativ av fackföreningarna Transportarbetareförbundet och Hotell och Restaurang. Vägkrogsbiblioteken fungerar som gemensamma arbetsplatsbibliotek för dessa fackföreningar och syftar till att genom utlåning av ljudböcker och pappersböcker öka tillgängligheten till böcker – och därmed öka läsandet bland restauranganställda och yrkeschaufförer. Vissa vägkrogsbibliotek erbjuder nedladdningsstationer där man kan låna ljudböcker genom att ladda ner dem direkt till sin dator eller mobil. Det finns för närvarande tolv vägkrogsbibliotek i Sverige. En karta över vägkrogsbiblioteken finns tillgänglig på Transportarbetareförbundets hemsida. En magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap om vägkrogsbibliotek visar att det finns yrkesförare som lånar upp till 8–9 ljudböcker i månaden från dessa bibliotek, samtidigt som de så gott som aldrig läser böcker i pappersform (Andersson & Hjertström 2006). Bokbussar, bokbåtar och andra mobila bibliotek Med ”mobilt bibliotek” avses kort och gott bibliotek som inte stannar på ett ställe. Denna definition ligger också till grund för rapporten Mobile Library Guidelines (Stringer 2010) utgiven av The International Federation of Library Associations (IFLA). Rapporten ger riktlinjer för mobil biblioteksverksamhet och innehåller flera färgstarka exempel på mobila bibliotek, däribland ett thailändskt elefantbibliotek. En historik över de mobila biblioteken i Sverige kan börja med de så kallade vandrings92