Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
Lättläst (Nygren 2014). Projektet Ombud i läsning
ens tjänst sker i samarbete mellan Regionbibliotek Stockholm, Studieförbundet Vuxenskolan, Centrum för lättläst och åtta folkbibliotek i Stockholms län. Rapporten för projektets första år redovisar 55 utbildade läsombud (Nygren 2013). Det finns flera liknande projekt med utbildning av läsombud för olika målgrupper. Projektet Läslust i Värmland som pågick 2001–2003 hade exempelvis som mål att göra läsning med läsombud till en naturlig del i vardagen för personer med utvecklingsstörning och/eller med autism. Projektet var ett samarbete mellan FUB, FA, Studieförbundet Vuxenskolan, Länsbiblioteket och Region Värmland samt dåvarande Talboks- och punktskriftsbiblioteket (numera Myndigheten för tillgängliga medier) och Centrum för lättläst (Torvaldsdotter 2003). Tillgängliggörande genom digitala medier E-böcker Det är lätt att se en läsfrämjande potential i den utökade tillgänglighet och de många läsmöjligheter som uppstått i och med smartphones och surfplattor. Lika lätt är det att i samma teknik se ett potentiellt hot mot läsningen. I Riksdagens rapport En bok är en bok är en bok? – en fördjupningsstudie av e-böckerna idag (2013) görs mot bakgrund av några studier om pojkars och flickors preferenser vad gäller att läsa på skärm ett försiktigt antagande om e-bokens läsfrämjande potential för pojkar. I en sammanställning av forskning om e-böckers inverkan på läsmotivation och läsförmåga gjord på uppdrag av National Literacy Trust (Picton 2014) dras slutsatsen att det är för optimistiskt att anta att e-böcker utgör en väg till läsning för personer som inte läser tryckta böcker. Däremot kan e-böcker, likaväl som tryckta böcker, användas i läsfrämjande insatser. Läsarundersökningar talar för att läsning av e-böcker respektive pappersböcker inte är en fråga om antingen/eller. Merparten av forskningen om barns och ungdomars läsning på skärm har hittills fokuserat på dess inverkan på läsförmågan. Beträffande e-böckers inverkan på läsattityder och läsmotivation finns mycket mer att veta. En undersökning som jämfört elevers läsmotivation vid läsning av pappersrespektive e-böcker pekar på att bokens innehåll är viktigare för ungas läsmotivation än formatet i sig. Eleverna tenderade emellertid att föredra e-böcker när de erbjöds ett större antal titlar och möjligheten att själv välja sin egen e-bok (Jones & Brown 2011). Sannolikt ligger e-bokens läsfrämjande potential i möjligheten att tillgängliggöra större mängder litteratur, som i sin tur möjliggör val och därmed motivation. Talböcker En talbok innebär en inläst version av en utgiven bok. Talböcker framställs i Sverige av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), som tidigare hette Talboksoch punktskriftsbiblioteket. MTM arbetar för att personer med läsnedsättning ska erbjudas litteratur i en för dem tillgänglig form, och har också till uppgift att tillgängliggöra, ge ut och distribuera lättläst litteratur i den utsträckning behoven inte tillgodoses på den kommersiella marknaden. Före 1950 var det endast möjligt för synskadade att låna punktskriftsböcker från De Blindas Förening, men efter att 96