Med läsning som mål. Om metoder och forskning på d
et läsfrämjande området 1
rullbandstekniken utvecklats började man på samma
sätt som vid folkbiblioteken att bygga upp ett bokbestånd av talböcker med fack- och skönlitteratur för såväl vuxna som barn. Medan det i andra länder är vanligt att ett centralt blindbibliotek lånar ut medier direkt till personer med synnedsättning, började man i Sverige redan på 1950-talet ett samarbete med folkbiblioteken. Denna samarbetsmodell har haft stor betydelse för möjligheterna att nå nya läsare, till exempel personer med dyslexi. Från 1950-talet spelades böcker in på rullband, för att under sjuttiotalet övergå till kassettband. Under nittiotalet övergick man till CD-formatet, och under 2000-talet blev talboken nedladdningsbar via appen Legimus. MTM erbjuder bland annat talböcker med text (det vill säga talböcker som förutom ljud även innehåller den tryckta bokens text och bilder), lättlästa böcker, böcker för lästräning, böcker på olika språk, och böcker för språkträning. Mer om MTM:s talboksverksamhet finns att läsa på myndighetens hemsida. För en undersökning hur talboksverksamheten upplevs av användarna på biblioteken, se rapporten Talande böcker och läsande barn. Barn berättar om talboksanvändning (Lundh 2013). Referenser Almerud, Peter (2004). Bibliotek i skymundan: en rapport om arbetsplatsbibliotek. Stockholm: Kulturrådet. Andersson, Annica & Hjertström, Annika (2006). ”Det kanske är lite meningen att man ska vidga sina vyer”: en undersökning om yrkesförares inställning till läsning och användning av vägkrogsbibliotek. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Magisteruppsats. Bamkin, Marianne R. (2012). The promotion of reading on children’s mobile libraries in the United Kingdom. Diss. Loughborough University 2012. Bergstedt, Eva (2012). Bubblan: berättelser på väg. Utvärdering av ett lässtimulansprojekt. Björneborn, Lennart (2008). Serendipitetsfaktorer og brugeradfærd på det fysiske bibliotek. Danmarks Biblioteksskole Aalborgafdelingen. Bon, Ingrid; Cranfield, Andrew & Latimer, Karen (red.) (2011). Designing library space for children. Berlin: De Gruyter Saur. Brodin, Carolina (2008). Folkbiblioteket och de alternativa låneverksamheterna – samma sak fast ändå inte? Uppsala: institutionen för ABM Biblioteks- & informationsvetenskap. Masteruppsats. En bok är en bok är en bok? – en fördjupningsstudie av e-böckerna idag (2013). Rapporter från riksdagen 2013/14:RFR 3. Stockholm: Sveriges riksdag. Enemark, Anna & Poulsen, Ann Kathrine (2008). Fremtidens biblioteksbetjening af børn. Kbh, Biblioteksstyrelsen. Eriksson, Ida (2010). Boken kommer: förmedling och bemötande. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Magisteruppsats. Eriksson, Ann Catrine (red.) (2013). Ständigt denna Bubbla: mobil lässtimulans i tre län. Rapport med utvärdering. Frid, Nina. Världens utmaning eller hopplöst fall? En lägesrapport om arbetsplatsbibliotek i Sverige år 2010. Griffiths, Rose; Comber, Chris & Dymoke, Sue (2010). The Letterbox Club 2007 to 2009: Final evaluation report. Leicester: University of Leicester School of Education. Hedenström, Solveig, Holmén, Annika & Lundgren, Lena (2010). Läskonster: nya former för lässtimulans. Slutrapport från projektet Läskonster. Uppsala: Länsbibliotek Gävleborg Uppsala. 97