Nolltretton 1
VARDAG Hantverk av hög kvalitet KRÄVER SIN BELÖNI
NG Text: Kristian Andersson Foto: Julia Östlund Det finns idag en mängd hantverkaryrken som erbjuder olika tjänster inom olika branscher. Vissa är mer eftertraktade på grund av behov och skapar arbetstillfällen där kunden i fråga förväntar sig att betala för den service som utförts, medanandra tyvärr kommer i skymundan trots lång utbildning, stor kunskap och gediget handarbete. Textil- och sömnadsbranschen till exempel. Många utbildar sig idag inom området - majoriteten kvinnor - då intresset är stort, men eftersom det är svårt att hitta jobb eller driva eget företag inom branschen har yrket blivit en bristvara. Lilian Johansson är rektor på Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping. Hon berättar om hantverksprogrammet som skolan erbjuder och förklarar att även om textilbranschen växer, så är det inom hantverkaryrket svårt att ta bra betalt för jämfört med andra professioner inom samma kategori. - Att bli sömmerska kräver ofta en längre utbildning. På Anders Ljungstedts gymnasium erbjuder vi en treårig gymnasieutbildning för elever samt en vuxenutbildning på ett till två år. Vi nyttjar mycket så kallade färdighetsövningar där de som läser vid programmet får praktisera hantverk för att få kunskap, utbilda sitt öga för färg och form samt lära sig tekniken. Men för att ta ytterligare steg och få en bättre möjlighet att etablera sig inom branschen krävs det ofta att man läser vidare efter gymnasiet, säger hon och fortsätter; - Idag är det tyvärr svårare att hitta bra avlönade jobb eller driva eget företag som sömmerska då det också är svårare att ta ordentligt betalt inom denna del av hantverksbranschen. Det är ett dilemma att vara den som utför arbetat och som även ska sätta ett pris. Renoverar vi ett kök eller badrum förväntar vi oss att betala för det, men inte på samma sätt när det gäller sömnadsarbete. Då tas det ofta för givet att ändringar eller tillägg ingår vid ordinarie pris, 04 NOLLTRETTON men det är faktiskt så att ytterligare ett jobb måste utföras och då ska personen i fråga få betalt för det. BETALA FÖR DEN KVINNLIGA BRANSCHEN Ing-Marie Glännbring, som driver Partyworld i Linköping, är också med och berättar kring yrkesbranschen och dagens situation för textilarbetare och sömmerskor. - Människor är oerhört medvetna om det mesta idag. Vi är till exempel beredda att betala extra för ekologisk mat för att värna om vårt eget välmående och miljön. Vi pratar om hållbarhet, närproducerat och kvalitet - men vad gäller textilier så beställs mycket varor från till exempel Kina. Det är många gånger varken miljövänligt eller varor av hög kvalitet då varorna flygs hit efter att de massproducerats i fabriker. En skillnad är om man köper varor genom bra återförsäljare som anlitar fabriker som värnar om sina anställda och det arbete de utför. Med det sagt, när ska vi bli beredda att betala för den kvinnliga branschen lokalt likt vi gör för andra hantverkartjänster? Anna Serguienko går vuxenutbildningen på textil- och designprogrammet vid Anders Ljungstedts gymnasium. Hon berättar om sitt stora intresse, vad hon vill, men också att hon har en backup-plan. - Jag älskar att designa och sy, till exempel kläder. Att få hjälpa människor att skräddarsy plagg utefter deras önskemål är vad jag brinner för. Jag går utbildningen för att följa min dröm och våga satsa på en karriär där jag helst driver eget företag i framtiden. Tyvärr är det en tuff bransch, därför har jag en civilingenjörsutbildning att falla tillbaka på om det inte blir som jag hoppas. Men jag uppmanar alla som vill något att verkligen våga ge det en chans, säger hon. Lilian tar återigen vid och förklarar att det är många som vill utbilda sig inom textil- och sömnadsbranschen, men att flera tyvärr väljer något annat på grund av den osäkra framtiden. - Vi ser ett stort intresse för utbildningen, men det är bara ett antal gymnasieskolor och högskolor i Sverige som erbjuder den, så det är svårare att vidareutbilda sig lokalt. Och eftersom yrket idag oftast innebär att driva eget företag så väljs textil- och sömnadsutbildningen bort. Det är något vi arbetar för att ändra på eftersom yrket ändå är en bristvara. Mycket handlar om att vi som efterfrågar tjänsterna faktiskt inser att hantverket också ska belönas genom att vi betalar för jobbet som utförs, avslutar hon.