STT 1
18 STT Vecka 24 onsdag 13 juni 2018 DEBATT & INSÄ
NDARE REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 2 500 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stthuset.com Nära vård och nästa generations Skene Lasarett! tienter kan få vård i hemmet. Samtidigt är det vikEn god kontinuitet ökar inte bara patientsäkerheten utan även tryggheten . Trygghet är att veta att vården finns där när vi behöver den. Att barnens vård finns nära, att vi kan få träffa en läkare när vi är sjuka och att samhällets skyddsnät finns där när vi behöver det som bäst. Det ställer krav på tillräckligt med händer i vården, att vårdens medarbetare har goda arbetsvillkor, att köerna kortas och att fler får möjlighet till fast läkarkontakt vid sin vårdcentral. Vårdcentraler Det är till vårdcentralen (VC) som vi vänder oss med vanliga sjukdomar och krämpor. Tillgängligheten till VC i Svenljunga och Tranemo är därför av stor betydelse. Centerpartiet vill satsa på den nära vården och ser gärna att VC får ett större uppdrag men då krävs att det finns fasta läkare på plats och att de som så önskar har tillgång till en fast vårdkontakt. En god kontinuitet ökar inte bara patientsäkerheten utan även tryggheten för patienten. Samverkan Vi vill fortsätta satsningen på sjukvårdsteam med läkare och sjuksköterska så fler av våra äldre och sköra paFastnat i 1970-talet industrin har ersatts av turistindustrin. De gamla knallarna har nätet som ar(...) växt upp små kluster där kreativa överlevare (...) har skapat en levande bygd. När min man och jag flyttade till Holsljunga 2003 var Sjuhärad och Svenljunga för oss enbart ett stopp i skogen mellan Kungsbacka och Småland. År 2003 rådde det en uppgiven stämning i hela kommunen. Elmo varslade och luktade illa. Uddebo i Tranemo kommun och Strömsfors med flera små samhällen i Svenljunga kommun hade inte farit väl av TEKO-döden. I kommunhuset slogs tjänstemännen med vassa kuvert medan kommunpolitikerna slogs om hur Svenljunga skulle bebyggas och bli centralorten för fabriker och all samhällsservice inklusive skolor och äldreboenden, utan att någon enskild politiker skulle gynnas av nyetableringarna. Obändig växtkraft Idag 15 år senare är det mycket som har förändrats. Tekobetsplats. Digitaliseringen har ersatt lokalkontoren. ”Slit-och släng/riv och bygg nytt” har ersatts av en ny ”Ta till vara-kultur”. Förfallna hus renoveras och rustas upp med fynd från andrahandsmarknaden. Runt om i Sjuhärad har det växt upp små kluster där kreativa överlevare från Tekokrisen har skapat en levande bygd. Det räcker med att läsa ”Trivselbygdens Tidning” och ”Sommar runt om i Sjuhärad”. Sida upp och sida ner som bevisar byarnas obändiga växtkraft. Centraliseringssjuka Det är bara politikerna i Svenljunga som har fastnat i det centraliseringssjuka ”Skyltproblemet i Tranemo” Vi läser i BT att Tony Hansen, S överväger att agera. Det är väldigt positivt att han överväger att agera i ärendet för det är helt uppenbart att något måste göras innan vi helt tar död på all företagsamhet i Tranemo Kommun. Det är ju inte bara ”skyltärendet” som får folk att reagera. Det finns en uppsjö av olika ärenden där det inte handlar om att bokstavligt tolka lagen utan det är mera en bedömningsfråga. Denna typ av bedömningar läggs ut på delegation till tjänsteman som kanske väljer att göra en hårdare bedömning för säkerhets skull. Vi har ingen kännedom att någon annan kommun gjort liknande bedömning. Detta är en tråkig inställning som vi måste bryta genom att ha som målsättning att ha en dialog med våra medborgare/näringsidkare. Målet bör vara att hantera ärenden på så sätt att vitesföreläggande kan undvikas. Det är dags att besinna sig och tänka efter. Det var inte bättre förr! Vi tror inte att vi löser problemet genom att upplösa samverkansnämnden. Glöm inte bort att det fanns ett starkt skäl att bilda densamma. Små kommuner har inte förutsättningar att klara detta på egen hand. Här måste vi vara kreativa och tänka nytt. Exakt hur det skall kunna genomföras har vi en del tankar kring som vi ber att få återkomma till. CHRISTINA YNGVESSON, M, ledamot KF Tranemo ULF NYBERG, M, ledamot Miljö- Bygg, Tranemo-Ulricehamn STEFAN HJERTÉN, M, ersättare KF Tranemo BIRGITTA OLANDER, M, Ledamot KF Tranemo 1970-talet. Idag är det stendött att slänga upp moduler för äldreboenden och skolor i centralorten. Tänk om och renovera skolor åk 0-6 och äldreboenden där de behövs. Utred behov och kostnader samt uppdatera planen för Svenljunga kommuns samtliga skolor och äldreboenden. Börja med att fråga lärare, hemtjänst- och vårdpersonal hur de vill ha det på jobbet. Att lärare pendlar till jobbet är normalt men hur långt måste eleverna pendla till skolan? Även den äldre befolkningen bör tillfrågas om var och hur de vill bo när de blir 70-90+. M NORDEVALL Flyttade till centralorten 2016 tigt att det sker i samverkan med kommunerna som har ett stort ansvar för våra äldre. Samverkande sjukvård som till exempel finns i Dalsland (ett samarbete mellan kommunens sjuksköterskor och regionens ambulanssjukvård) är en modell som vi ser med stort intresse på och gärna skulle prova i delar av Sjuhärad. Skene Lasarett Samtidigt pågår ett arbete med nästa generations Skene Lasarett, ett gediget arbete som inte bara ser regionens olika delar med specialistmottagningar, operationssalar, fullvärdig familjecentral, samlokalise rad vårdcentral och en form av Närakut utan också ser framåt vad gäller kompetensförsörjning. En utmaning för både kommun och region och där lösningen kanske ligger i att arbeta tillsammans med en utbildningsvårdavdelning. Ambulanssjukvård Vi och regionens grönblå ledning har tagit ett antal viktiga steg framåt, även inom akutsjukvården. Ambulanssjukvården i Sjuhärad har bland annat fått en Single Responder, en fullutrustad ambulans med specialistutbildad sjuksköterska men utan bår. Den första kom 2017 och finns i Tranemo/ Svenljunga området. Pengar är avsatta för att stärka upp Sjuhärad med ytterligare en 2018. För oss kan sjukvården se lite olika ut beroende på vilket behov som finns. Det viktiga är att den finns till för alla människor – oavsett ålder, sjukdomstillstånd eller bostadsort. CECILIA ANDERSSON (C) Borås EVA JOHANSSON (C) Svenljunga VIKTORIA HARALDSON (C) Tranemo Ett kliv för framtiden Den 21 maj invigdes regementet P18 på Gotland. Det här bra, riktigt bra. Det ökar vår förmåga att försvara din och min rättighet att få vara den man vill, säga vad man vill och tycka vad man vill. Men det är inte bara i den gröna världen som vi måste öka vår förmåga. Vi måste bredda in i andra områden såsom polis, räddningstjänst, skolväsende, sjukvård, äldrevården, nya boenden mm. En annan nivå Det är en ökad förmåga på bredden som skapar trygghet. Det är ungefär som om det är hål i båten och rodret är sönder. Lagar du bara hålet, då är fortfarande båten sönder och driver planlöst omkring. Det är en vision kopplat till en tydlig handlingsplan som behövs för att lyfta vår kommun till nästa nivå. Sedan jag tog klivet in i den politiska sfären, har jag fått möta helt fantastiska människor. Personer som engagerar sig i din och min välfärd. Med en känsla av plikt och ansvarsskyldighet, kommer vi som moderater att se framemot, att efter valet ägna de fyra nästa åren till att lyfta vår kommun till en högre nivå. En sak till – Alla ska med! NIKLAS GARDEWIK, (M) Limmared Kandidat till kommunfullmäktige i Tranemo kommun Upphandling med frågetecken När man läser i BT och UT finner jag inte ord för min frustration över hur upphandlingen av färdtjänsten och skolskjutsarna i Tranemo kommun har skötts. Kommunstyrelsens ordförande beklagar sig över det inträffade och hänvisar till gällande regler. Men har man läst lite i pressen om hur upphandlingen har gått till blir bilden en helt annan. Som jag ser är det kommunen som har hela ansvaret i denna fråga. Vi tar det från början: Kommunfullmäktige godkänner en budget för 2018. I denna ingår en post för färdtjänst och skolskjutsar med ett antal kronor. Man färdigställer ett förfrågningsunderlag för anbud. Ändrar i underlaget Anbuden kommer in och det visar sig att man äskat för lite medel för ändamålet. Vad göra. Jo man avbryter anbudsförfarandet för att få ner priset och lyckas med detta genom att förändra i underlaget så att endast Bergkvara buss kunde matcha önskemålen. Nu förstår de flesta att det är kommunens budget som styrt så det gått fel. Hade man från början insett att budgeten var för låg hade det som nu inträffat sannolikt inte skett. Skadar förtroendet En annan fråga man kan ställa sig: Kan man ändra underlaget för ett fullmäktigbeslut efter att beslutet är fattat? Kommunens företrädare håller naturligtvis inte med om denna beskrivning. Men inget kan förhindra oss kommuninvånare att få dess tankar i våra huvuden. Det går inte att komma ifrån att förtroendet för myndigheter och politiker får sig en törn när sådant här inträffar. KURT ARONSSON Nittorp Smärtsamt återbesök Runt om i vårt vackra Sverige är det sorgligt nog många orter som genomgått en stor förändring. Ofta ser man hur förfallet tar över mer och mer, även om städer och större orter i kommunerna sjuder av liv och framtidsanda. Landsbygd och glesbygd prioriteras inte längre. Här krävs kreativa och företagsamma invånare som vill jobba ideellt för att orten ska kunna leva vidare, dessa är guld värda. Många kommuner har i sin ”slogan” hela kommunen ska leva, låter bra men ska också genomföras. ”Hela Sverige ska leva” ett motto som man önskar ska kunna uppfyllas. BIRGITTA LINDQVIST Dalum