Nordens Tidning 1
Jämställdhet het inte bara är positivt för jämstä
lldheten på arbetsmarknaden, utan även leder till starkare band mellan barn och deras fäder – och därtill bättre hälsa hos männen. Exempel som vi i Norden kan ta intryck av. – Föräldraskapet gnager på kvinnornas inkomster, vilket särskilt återspeglas i kvinnornas betydligt lägre pensioner efter avslutad karriär. Därför behöver vi fortfarande jobba med fördelningen av föräldraledigheter, både då det gäller tidsanvändning och kostnaderna för föräldraskapet, säger Satu Haapanen. Håkan Svenneling fortsätter: – Devisen ”lika lön för lika arbete” är alltså lika relevant som tidigare. En svensk rapport visade nyligen att kvinnors och mäns löneskillnader till och med är större än statistiken visar, eftersom deltidsarbete inte är beaktat. Sedan millennieSkiFtet har det på jämställdhetsområdet inte hänt så mycket som man kunde önska, menar Håkan Svenneling, som nu vill jobba för ett mer resultatinriktat nordiskt jämställdhetssamarbete. – Vi är duktiga på att formulera mål, men har blivit sämre på att hitta möjligheter. För 40 år sedan bestämde man sig för att ha jämställdhetsansvariga i alla 8 nordens tidning nr 2 | 2015 regeringar. Jag önskar att vi hade jämställdhetsdepartement i alla länder. Svenneling skulle gärna se att kvoteringsfrågor kommer upp på den nordiska dagordningen, och därtill att debatten går bortom bolagsstyrelserna. – Med tanke på vår könssegregerade arbetsmarknad i Norden, där förhållandevis få kvinnor blir poliser och få män söker sig till vårdyrken, skulle det behövas, säger han. – Det är synd att kvoteringsfrågan i hög grad har reducerats till en högervänsterdebatt, där vänstern är för och högern emot. När man lyssnar in debatten i Europa och hör Angela Merkel tala om kvotering ur kristdemokratiskt högerperspektiv är det tydligt att frågan varken behöver vara märkvärdig eller komplicerad. Som utSkottetS nya talesperson för jämställdhetsfrågor vill Håkan Svenneling också lyfta fram männens ansvar i jämställdhetsarbetet. – Vi ser att motståndet från män i allmänhet har ökat, främst genom det som kallas näthat. De kvinnor som kämpar för jämställdhet utsätts för otroligt mycket påhopp och kränkningar. Vi män som är emot det måste ta tydlig ställning, och lyfta mäns våld mot kvinnor som det stora samhällsproblem det är, säger Svenneling. – Hämndporr, ett fenomen som växer i hela Norden, är kanske den yttersta förnedringen. Här kunde Nordiska rådet samverka mer för att uppmuntra god lagstiftning på området. Medborgar- och konsumentutskottets vakthundsroll i det politiska Norden går bl a ut på att följa upp Nordiska ministerrådets arbete med jämställdhetsintegrering i verksamheten. På politikernas hemmaplan har t ex könsfördelningen i respektive hemmaparlament varit mål för granskningar. Satu Haapanen konstaterar att utskottet värnar om alla medborgares rättigheter och att det därför har varit viktigt att bredda jämställdhetsperspektivet så att det utöver jämställdhet mellan könen också omfattar ett vidare anti-diskrimineringperspektiv med likabehandling oavsett kön, etniskt ursprung, religion, tro, funktionshinder, ålder eller sexuell orientering. – Jämställdhet är ett sätt att tillvarata samhällets alla resurser. När vi gör det gynnas både individen och samhällsekonomin. Och i slutänden handlar det om att alla medborgare förtjänar att bli rättvist och rejält behandlade, avslutar Haapanen. heidi Orava FOTO: nina hviid JørgenSen