Campus 1
artificiell intelligens artificiell intelligens –
framtiden är redan här AI, eller Artificiell Intelligens som förkortningen står för, kommer vare sig vi vill det eller inte att påverka våra liv i framtiden. Därför tog Campus ett snack med Göran Backlund på Saab Dynamics om vad som händer inom forskningsområdet. Vad är AI? Redan de gamla grekerna och filosofer som Ovidius fascinerades av idén om tänkande maskiner och artificiella varelser. I modern litteratur har vi åtskilliga exempel på berättelser om konstgjorda varelser med intelligens och i princip varje sci fi-film som görs har en liknande intrig. AI är något som kan uppvisas av maskiner. Det handlar alltså om att via särskilda dataprogram få en maskin att lära sig och förstå mönster och att kunna ta beslut och agera efter dessa. Själva AI-forskningen har en mängd olika delområden, men främst handlar det om en sak – kommunikation. Begreppet AI baseras på matematikern Alan Turings forskning och forskningsområdet kom till vid en konferens vid Dartmouth Collage i Hanover, New Hampshire, USA, sommaren 1956. Där deltog bland annat forskare som Marvin Minsky (kognitionsvetenskap), Nathaniel Rochester (datordesign), Claude Shannon (kommunikationsteori) och John McCarthy (datavetenskap). Det nya forskningsområdet definierades som ”vetenskapen och tekniken att skapa intelligenta maskiner”. Det är bland annat denna forskning som fått fram schackspelande datorer. Här samverkar även olika vetenskapsdiscipliner så som datavetenskap, matematik, lingvistik, psykologi, filosofi och neurovetenskap. En central frågeställning i detta forskningsområde handlar om intelligens. Är det bara vi människor som kan uppvisa det, eller går det att lära ut till en maskin? Filosofi är en beståndsdel inom AI och här väcks frågor om exempelvis själens existens och om etiken kring att skapa konstgjorda varelser/ maskiner med en människoliknande intelligens. I skönlitteraturen har det bland annat avhandlats i Philip K. Dicks roman ”Do Androids Dream Of Electric Sheep?” som är även är förlagan till Ridley Scotts film ”Blade Runner” med Harrison Ford i huvudrollen. Vid Örebro Universitet pågår det bland annat robotforskning och ett nytt labb – Robotlab – invigdes den 15 juni i år av rektor Johan Schnürer tillsammans med Amy Loutfi, professor i informationsteknologi. Inom forskningsområdet AI och robotik ligger Örebro universitet i framkant i Sverige tillsammans med KTH. För att kunna fortsätta bedriva forskning av hög kvalitet inom dessa områden byggde universitetet det nya robotlabbet i samarbete med Alfred Nobel Science Park, Region Örebro län och med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. – Det betyder att Örebro universitet ännu mer har befäst sin roll som ett ledande teknikuniversitet genom AI och robotik, sade Johan Schnürer, rektor vid Örebro universitet, i samband med att det nya labbet öppnade. Robotlab är ett högteknologiskt labb där forskarna kan testa och validera robotar och AI. Miljön är exempelvis utrustad med skyddsnät för arbete med drönare och takmaterialet möjliggör integrering av sensorer i taket. – Dels kommer det nya labbet att fungera som en demonstrationsplattform, det vill säga robotsystem eller exempel på AI som fungerar i en så verklig miljö som möjligt. Sedan kommer vi att använda labbet som utvecklingsplattform. Vi kommer att ge möjlighet till både studenter och forskare att utveckla nya lösningar tillsammans med regionala företag, säger Amy Loutfi. Förutom att fungera som en kreativ forskningsmiljö är tanken att Robotlab också ska vara en plats där forskare, näringslivet och studenter möts. Öppna ytor, stora fönsterpartier och ett mötesrum i anslutning till labbet skapar en miljö för utbyte av idéer och kunskapsspridning. – Vi vill att såväl företag som studenter och allmänheten ska kunna ta del av vår forskning inom AI och robotik, säger Amy Loutfi. I samband med invigningen av Robotlab fick vi även ta del av docent Federico Pecoras demonstration av lagerrobotar som utvecklats vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystems, AASS, på Örebro Universitet. Idag arbetar de flesta självgående lagerrobotar efter markeringar i golvet. Här fick vi ta del av en helt annan lösning som dels baseras på AI och dels på GPS-sensorer som sitter i tak och på väggarna. Dessa lagerrobotar, eller kalla det gärna truckar, är självgående och lär sig hur rummet ser ut under tiden som de arbetar. Samtidigt ska de lära sig att kommunicera med varandra i lagerarbetet. Just nu ligger det här arbetet i utvecklingsfasen, men om 20 CAMPUS