Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Säsong för höstsmittor
Vårdguiden Tema Njurarna
Vårdguiden Kroppens reningsverk
Vårdguiden Urban, 67, har haft två njurstensanfall
Vårdguiden Njurstensanfall - vanligt och smärtsamt
tema *Njurarna Njurstensanfall – vanligt och smärtsamt D et vanligaste problemet som drabbar njurarna är njursten, små stenar som bildas av salter i urinen. Det kan bero på att saltkoncentrationen har blivit för hög eller på att balansen mellan salterna rubbats. Vanliga anledningar till det är att du har druckit för lite vätska eller blivit uttorkad av and ra skäl, som diarréer. Stenarna är oftast mycket små, som sandkorn, och spolas ut med urinen utan att du märker det. Ibland kan en större sten fastna i urinledaren eller njurbäckenet. Stenen kan bli fl era centimeter stor. När det vanliga fl ödet av urin stoppas av en njursten blir njurbäckenet utspänt, vilket gör att du får ont. Urin ledaren försöker pressa urinen vi dare förbi hindret i omgångar, vilket gör att det onda oftast kom mer och går. Vanliga symtom på njursten är att du får ont i nedre delen av ryggen eller i ena sidan, där stenen sitter. Det kan också göra ont ner mot underlivet eller ljumsken. Värken kan vara skärande eller krampande men kan också kännas dov och molande. Ofta gör det ont i omgångar och du kan ha svårt för att vara stilla. Ibland gör det så ont att du kan bli kallsvettig eller illamående. Du kan också få feber eller blod i urinen. Det är också vanligt med urinvägsinfektion som kommer tillbaka fl era gånger. – Mellan var femte och tionde person får njursten någon gång i livet. Ett njurstensanfall är i de fl es ta fall lätt att diagnosticera. Typiskt är att det gör ont i nedre delen av ryggen eller i ena sidan, säger Hans Furuland, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset i Uppsala. När du söker vård på grund av misstänkt njursten undersöker läkaren dig och du får lämna blodprov som visar hur njurarna fungerar. Du kan också behöva genomgå en röntgenundersökning. Njurstenen kommer oftast ut av sig själv med urinen efter en tid. – Njurstensanfall gör väldigt ont, men i de allra fl esta fall tar njuren ingen skada. Det fi nns bra behandlingar som hjälper vid njursten. Du får i första hand smärtstillande och infl ammationshämmande läkemedel. Om det inte hjälper, om stenen gör att du har svårt att kissa eller om du får feber kan du behöva få behandling på sjukhus. Om stenen är så stor att den inte kommer ut med urinen kan du be höva en behandling som minskar stenens storlek. Det van ligaste är stötvågs - behandling, ESVL. Den gör att stenen krossas till mindre bitar som du senare kan kissa ut. Behandlingen tar cirka en timme och du får åka hem samma dag. Om stenen inte går att krossa kan den behö va tas bort med titthålsoperation eller laser. Återkommande, komplicerad njursten är ovanligt. – Upprepade njurstensanfall kan till exempel bero på ovanliga ämnesomsättningssjukdomar som gör att det lättare bildas stenar i urinvägarna. Det fi nns också vissa ärftliga anlag som gör att en del personer oftare får njursten, säger Hans Furuland. För att förebygga att det inte bildas nya njurstenar är det bra att dricka mycket vätska, minst två liter per dygn. Då blir urinen mer utspädd och risken minskar för att kristaller ska bildas. Ibland kan du också få behandling med läkemedel i förebyggande syfte, som minskar risken för att det ska bildas nya njurstenar. MER INFORMATION 11.enrten 12 1177 vårdguiden 3 • 21 F O T O : : A D O B E S T O C K
Vårdguiden Njurarna - så funkar de
Vårdguiden Jimmy, 39, har fått nya njurar
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Rädd inför tandläkarbesöket?
Vårdguiden "Jag var rädd att hela min mun var förs
törd
Vårdguiden Tandvårdsrädsla
Vårdguiden Johanna förlorade sin pappa under pande
min
Vårdguiden Sorg när någon har dött
Vårdguiden Karpaltunnelsyndrom
Vårdguiden Barn och läkemedel
Vårdguiden Slipp musarm och gamnacke
Vårdguiden Aktuellt i vården