Marknad 1
till att jag alltid kommit tillbaka är att man på
riktigt kan påverka saker. När man lärt sig systemet, som kan vara svårt i början. Men det är där som man i grunden kan förändra saker. Sen tycker jag att det är väldigt roligt, förvisso även påfrestande, vilket man måste klara av. Ett större avhopp från politiken har Ullis gjort och det var efter 1990-tals krisen. – Just då kände jag inte igen mig i Socialdemokraterna. Det var ett ganska hårt inre klimat vilket inte var roligt, för när man blir fiende till sina vänner, när man ska orka tillsammans… Men det var väldigt mycket spänningar där runt 1997. Samtidigt var jag ensamstående mamma, pluggade och var tvungen att börja jobba extra, jag var fritidspolitiker då så ekonomin var absolut även det en anledning till avhoppet. Men Ullis Sandberg kom tillbaka och har haft olika ansvarsområden inom den kommunala politiken men är nu ansvarig för Örebros utveckling inom samhällsbyggnad. Ett område som varit ett av de hetaste åtminstone de senaste 20 åren, kanske mer. Hon började på den tjänsten för cirka två och ett halvt år sedan, tog över efter den mediale och pro lstarka Björn Sundin, som verkade trivas i rampljuset. Ullis Sandberg menar att hon har en annan ingång till det. – När jag fick frågan om det här uppdraget så var det inte alldeles självklart för mig. Den del som jag tycker är lite jobbigt med politik är att bli en o entlig person. Innan så hade jag mycket in ytande men få visste vem jag var och att bli o entlig påverkar livet ganska mycket. Jag har tidigare varit en frontperson och det var rätt påfrestande. – Sen vet jag också att den här typen av frågor inom samhällsbyggnad skapar mycket utrymme medialt medan andra frågor inte gör det. Men det var en av delarna som jag funderade på innan jag tackade ja till uppdraget. Men så tänkte jag att det är nu jag har chansen att göra det här och så är det ju så kul. Dessutom är det en tid som är helt unik för Örebro. Men vad gör då ett kommunalråd med ansvarsområde samhällsbyggnad konkret i sin arbetsvardag. Vilka delar ingår i ansvarsområdet. – Direkt i mitt ansvarsområde ligger den fysiska planeringen av Örebro. Översiktlig planering, exploatering av nya områden, att få fram mark helt enkelt. Sen har vi även infrastrukturfrågor, mycket av naturvård och miljö, att skapa livsmiljöer. Så vad innebär det då kan man tänka här. – Det innebär också att vi inte enbart ska tillgodose nya behov vi har också möjligheten att förändra platsen Örebro. En viktig del är att binda samman stadsdelar för Örebro är en väldigt segregerad stad. En av de mest segregerade städerna i Sverige. Ett exempel är Holmen som det kommer att bli mer och mer diskussioner om. Det är ett industriområde mellan norr och väster. Många tänker inte på det som en barriär men det är ingen plats som man rör sig på. Men om man ser på det som ett bostadsområde då är norr och väster plötsligt ihopbyggt. Det förändrar strukturer, det skapar inte ” Nu var det inte så att jag uppfattade att mina uppväxtvillkor var sämre än några andras under just den tiden. Det blev däremot väldigt tydligt när jag började på gymnasiet. Jag gick på Teknis och där gick många ingenjörsbarn där folk åkte på skidsemestrar på sportlovet och det hade inga i min närhet gjort. Där och då blev krocken väldigt uppenbar på många sätt och det var nog även då som jag först började engagera mig partipolitiskt. bara nya arbetsplatser, grönområden och bostäder utan det förändrar Örebro i sin kärna. – Vi jobbar även mycket med grönområden och hur vi ska använda det gröna för att binda ihop människor och möten. Sen har vi samma utmaningar som alla växande städer har när vi blir fler. Hur får vi plats med allt, inte minst hur vi rör oss. Mycket handlar om infrastrukturen, hur för yttar vi oss. Det är också en av de mest infekterade och debatterade frågorna i Örebro. Hur ska vi för ytta oss? Bilar, bussar, cykel och så vidare… Här kan man väl säga att utvecklingen i Örebro gått en väg precis som i de flesta andra städer i Sverige. Biltra ken måste ner. – Det är ett område där det finns väldigt tydliga målkonikter. Bilen har en stark position, både känslomässigt och i gaturummet. Städer som byggdes på 1960-1970-talet byggdes för bilen. I en växande stad så måste vi ge utrymme för fler transportslag som tar mindre yta. Ju tätare en stad är desto större fördel har kollektivtra - ken. Det är ingen slump att stora städer har tunnelbanor och spårvagnar. – Ett av våra stora projekt som vi nu står inför är att införa spårvagn på hjul. BRT-bussarna, det är samma princip som spårvagn fast på hjul. Men det är billigare. Det är också ett projekt som kommer förändra strukturer och hur vi kommer för ytta oss. Under många år har en stor del av den bilåkande örebroaren varit frustrerad och ilsk på en allt mer kaotiskt tra ksituation och många har tyckt att kommunen gör allt för att få bort all biltra k. – Det finns ingen plan på att bilen ska försvinna men att andelen resor som tas med bil behöver bli lägre. När vi började jobba med det här så skedde sex av tio resor med bil och en stor andel var under fem kilometer. Det vi har sagt är att göra om så att enbart fyra av tio resor sker med bil. – Här har vi även en annan brännande fråga, den om markparkering, pratar vi om centrala Örebro där diskussionen oftast uppstår, så vill man ju att markparkeringen ska användas just till de kortare ärendena när man ska inhandla någonting. Man vill ju inte att boende och de som arbetar ska stå på de platserna. Men om det är billigare i parkeringshus då står man där. Strategiska, stora och svåra frågor som skapar incitament så att det fungerar på bästa sätt. Det är den typen av frågor som Ullis får ägna sig åt och hon trivs med dem. Det är även frågor och beslut som gör att folk blir arga på henne. – Man måste se både här och nu och långsiktigt. De esta tänker inte på hur det ser ut om 20 år, det är vårt uppdrag att göra det. Hur ser förutsättningarna ut då? De stora långsiktiga visionerna alltså. Vilka kan det vara? I ett Örebro där väldigt mycket förändras och där vissa förfäras över farten i förändringen medan andra välkomnar stadens nuvarande resa. – En viktig grundläggande fråga är att människor ska ha någonstans att bo. Det finns många städer som växer men som inte bygger bostäder, där det blir allt 21