Nordens Tidning 1
Nordiska rådet Från värderingar till medborgarmöj
ligheter Efter många år i politiken och några i statsförvaltning på länsstyrelsen i Jämtland har jag nu fått förmånen att arbeta i en organisation vars uppgift har ett otroligt starkt och kärleksfullt stöd hos hela vår befolkning. Alla vi nordbor vill vara nära varandra, vill förstå varandra och vi vill leva våra liv enkelt och okomplicerat som goda grannar i det gränslösa Norden. S ällan eller aldrig får våra folkvalda kritik för att de fattat fel beslut men ofta ges det uttryck för frustration över att det görs för lite och går för sakta. Det är lätt att förstå för det går sakta! Långa processer över flera år gör vårt arbete otydligt och det blir svårt att härleda vad och vem som äras bör när en positiv förändring når medborgarna. Från den dagen en parlamentariker i Nordiska rådet får en lysande idé och skriver ett medlemsförslag till rådet kan det ta upp till ett år innan förslaget efter utskottsbehandling når till beslut i session. Är beslutet positivt och resulterar i en rekommendation till våra regeringar och får deras gehör går förslaget in i varje lands lagstiftningsprocess. Hur lång tid det kan ta är förstås olika beroende på hur komplicerad den nya lagstiftningen ska vara men ett eller två år kan det bli innan den nya lagstiftningen är implementerad via myndigheter. Sen händer det; medborgarna har fått nya möjligheter i vårt gemensamma Norden! Men hur ska man kunna veta att upprinnelsen till allt detta är vårt parlamentariska samarbete? Ja, det är ett av skälen till att vi nu förändrar och förnyar våra arbetsformer i syfte att nå en större aktualitet i vårt arbete och vi är redan igång. Vid vårens temasession i Akureyri hade vi en aktuell debatt om situationen i Ukraina och Ryssland vilket var och är en högaktuell fråga. I Stockholm fanns det nu en möjlighet att debattera nya medlemsförslag innan de bereds i utskott och vi hade för första gången en gästtaBritt Bohlin, direktör för Nordiska Rådet. lare, Thorvald Stoltenberg, i vår aktuella debatt. Vidare tillämpade vi omröstning vid varje beslut. Jag tyckte vi hade en vital och spännande session till form och innehåll. För även om vi nu lägger möda på formfrågor är det med ett tydligt syfte att ge de bästa förutsättningarna för vår nordiska politik. I en tid när Norden och de unika, speciella lösningar vi valt står i fokus och där världens ögon många gånger riktas mot oss när samhällsbygget debatteras, då måste vi vara där i debattens framkant prövande nya vägar. Det händer att jag får frågan vad nordiskt samarbete egentligen är och om svaret ska vara kort blir det alltid; gemensamma värderingar. Med dem som grund har vi format vår gemensamma tillvaro med 200 år av fred oss emellan som resultat. Och mycket mer inom alla samhällsområden. Den tyske filosofen Immanuel Kant skrev 1795 ”Om den eviga freden”, ett verk som sökte finna svaret på resan mot ett Europa utan ständiga krig. Han menade att det krävdes tre grunder för det: • Demokrati eller åtminstone frånvaro av diktatur. • Institutioner som verkar kontinuerligt och kan ta hand om små och stora konflikter. • Ömsesidigt beroende, handel och utbyten. allt detta präglar idag vår del av världen, demokratin som vi tar för självklar. FN, EU Europarådet och inte minst Nordiska rådet som starka institutioner för dialog och förhandling. Och aldrig har väl världen varit mer öppen och sammanlänkad än nu. Men slutsatsen måste ändå bli att ingenstans är gemenskapen och därmed förutsättningarna så starka som just här i Norden att kraftfullt bidra till vår egen och andras trygghet och välfärd. Ett stort ansvar som Nordiska Rådet med glädje vill bidra till. BriTT BOhlin, nOrdiSka rådeTS direkTör nordens tidning nr 4 | 2014 9 FOTO: lÄnSSTyrelSen i JÄMTland