Advokaten 1
NYHETER ”Förundersökningsplattor” skapar problem
Kriminalvården har upptäckt ett problem med de så kallade förundersökningsplattorna, som används för att häktade ska kunna ta del av förundersökningen elektroniskt. Risken finns att häktade inte har fått ta del av hela förundersökningen. ”Förundersökningsplattan” är ett elektroniskt hjälpmedel som ska göra det möjligt för personer som är häktade med restriktioner att ta del av förundersökningen i elektronisk form. Häktet får ett usbminne eller en cd eller dvd med materialet, som sedan laddas över till en förundersökningsplatta. Men det har visat sig att plattan inte varnar om materialet som ska laddas över är större än det tillgängliga lagringsutrymmet – tvärtom ger plattan kvittens på att allt är överfört. Felet upptäcktes när ett häkte skulle ladda över material den 16 augusti. Samtliga häkten fick information om incidenten den Bättre verktyg till Kriminalvården Regeringen har överlämnat ett förslag på lagändringar till Lagrådet som ger Kriminalvården fler möjligheter att besluta om kontroll- och stödåtgärder mot dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff. Bland annat ska villkorligt frigivna kunna bevakas med fotboja. De nya reglerna innebär bland De så kallade förundersökingsplattorna har bristande lagringsutrymme har det visat sig. 17 augusti. Häktena har uppmanats att kontrollera storleken på material manuellt innan materialet laddas över. Arbete pågår med att ta fram en lösning så att plattorna varnar om materialet är för stort. Kriminalvården ser allvarligt på det inträffade, eftersom det innebär en risk för att häktade som har delgivits förundersökningar före den 18 augusti inte har fått tillgång till hela förundersökningsmaterialet. Rättssäkerhet central vid snabb handläggning av brottmål Advokatsamfundet ser inga problem med att okomplicerade brottmål handläggs snabbt, så länge rättssäkerheten upprätthålls. Det skriver Advokatsamfundet i ett remissvar, som också riktar kritik mot några av förslagen i promemorian Snabbare lagföring. Advokatsamfundet skriver i sitt yttrande över promemorian Snabbare lagföring att man inte har någon ”erinran mot att förundersökningar och brottmål av okomplicerad natur handläggs snabbt och smidigt, så länge som rättssäkerheten upprätthålls fullt ut”. Precis som utredaren säger Advokatsamfundet nej till införandet av jourdomstolar. SamADVOKATEN NR 7 • 2018 fundet har dock flera synpunkter på de övriga förslagen. Ifråga om planerna på ett snabbare förfarande för unga lagöverträdare påpekar Advokatsamfundet att det redan med dagens tidsfrister många gånger kan vara svårt för den tilltalade och dennes advokat att hinna förbereda sin talan ordentligt. De korta planeringshorisonterna innebär också att tilltalade och måls ägande ofta tvingas byta försvarare eller målsägandebiträden. Samfundet vill i stället lyfta frågan om att rätten för socialtjänst och vårdnadshavare att delta vid förhör skulle kunna ersättas med en upplysningsplikt. Advokatsamfundet säger också nej till förslaget om häktning Snabbare lagföring (Ds 2018:9) oavsett brottets straffskala, med motiveringen att det är alltför repressivt, liksom även Stefan Strömbergs förslag om att åklagare i vissa mindre allvarliga brott ska kunna väcka åtal utan att den misstänkte fått slutunderrättelse om förundersökningen. Rätten till slutunderrättelse bör, enligt Advokatsamfundet, i stället stärkas, så att den misstänkte får rätt till ett eget exemplar av förundersökningen. Avslutningsvis framhåller Advokatsamfundet i sitt remissvar att promemorians förslag måste kombineras med garantier för den misstänkte att även utanför ordinarie kontorstid biträdas av offentlig försvarare. annat att tidslängden förlängs för när en villkorligt frigiven kan ställas under övervakning, att möjligheten att genomföra drogtester utökas, att möjligheterna att återta den frigivne i förvar om den frigivne missköter sig utökas från två veckor i taget till tre månader åt gången samt att kriminalvården under vissa förutsättningar får fatta beslut om elektronisk övervakning med fotboja av en villkorligt frigiven. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Högsta domstolen. HD:s sammansättning i utlämningsärenden Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att ärenden om utlämning och verkställighet ska kunna prövas i Högsta domstolen med färre ledamöter i rätten än i dag – minst tre i stället för minst fem ledamöter. När det gäller tvångsmedel enligt utlämningslagen ska Högsta domstolen få besluta hur många ledamöter som ska ingå i rätten. Syftet med ändringen är att effektivisera handläggningen och därmed frigöra resurser till Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2019. Lagrådet hade i sitt yttrande inget att erinra mot förslaget. 13 FOTO: ISTOCK, TOM KNUTSON