Advokaten 1
DEBATT Tid för att bli advokat eller Trying is th
e Advokat Mikael Niklasson argumenterar för att alla advokater och biträdande jurister som vill borde få stå med på domstolarnas listor för uppdrag som målsägandebiträde, god man, mål om förvaltarskap med mera. Det skulle väsentligt öka möjligheten att anställa jurister som saknar tingsmeritering på humanjuridiska byråer, samt att det första året på advokatbyrå för jurister utan tingsmeritering blev mer innehållsrikt och bättre uppfyllde samfundets krav på praktisk kvalificerad juridisk verksamhet. A dvokatsamfundet har för några år sedan sänkt kraven på yrkesverksamhet för att bli advokat för de jurister som inte har tingsmeritering från fem till tre år. Jag var positiv till en sådan reform och skrev om det i förbigående i samband med ett annat ämne innan reformen genomförts (Advokaten nr 6 2009). Då kunde unga biträdande jurister utan tingsmeritering få förordnanden som målsägandebiträde, särskild företrädare för barn, mål angående god man och förvaltarskap och säkert några uppdragstyper till. Det var ett bra sätt att få in de biträdande juristerna i praktiskt juridiskt arbete. Givetvis krävde uppdragen handledning från advokaternas sida och ett visst omdöme hos domstolarna vid förordnanden men jag menar att det var ett system som i många avseenden fungerade bra. Det som nu har hänt är att många tingsrätter infört en regel som innebär att en biträdande jurist som inte suttit ting måste tjänstgöra ett år på advokatbyrå för att få egna förord46 DEBATTÖREN Mikael Niklasson är delägare i Activa Advokaterna i Helsingborg. Han är numera mest inriktad på brottmål. nanden. Det innebär att det kommer att bli än svårare för nyutexaminerade jurister som inte är tingsmeriterade att få anställning på byråer som sysslar med humanjuridik. Problemet är inte desamma på affärsjuridiska byråer eftersom de biträdande juristerna där inte är beroende av förordnanden från domstolarna. En biträdande jurist på en humanjuridisk byrå kostar uppskattningsvis någonstans mellan 400 000 och 500 000 kronor det första året (lön, sociala avgifter, dator, rättsdatabas, någon kurs, kanske pensionsförsäkring och gymkort). De flesta humanjuridiska byråerna är små med en eller ett fåtal delägare. Det är helt omöjligt för en sådan byrå att låta en biträdande jurist gå bredvid och lära sig under ett års tid. Det krävs att den biträdande juristen drar in en del pengar även under det första året. Får den biträdande juristen inga egna förordnanden kan man givetvis låta vederbörande göra rättsutredningar, spökskriva i familjemål etc. men de arbetsuppgifterna räcker förmodligen inte till. Man kan inte heller längre substituera biträdande jurister att närvara vid polisförhör och det kräver rättens tillstånd att sätta dem i sitt ställe som målsägandebiträde. Skulle någon jurist utan tingsmeritering trots allt bli anställd på en humanjuridisk byrå är därför risken stor att arbetsgivaren sätter den biträdande juristen på administrativa uppgifter: svara i telefon, boka möten, upprätta kostnadsräkningar etc. för att få någon ekonomisk vinning av anställningen under det första året. Det kan diskuteras om en biträdande jurist som endast i mycket begränsad omfattning arbetat självständigt under det första året på advokatbyrå efter tre år uppfyller samfundets krav på att ”under ADVOKATEN NR 7 • 2018