019 1
LÄSNING TEXT: REBECCA UNNERUD ROMANDEBUT FRÅN TID
IGARE ÖREBROKRÖGARE F ör tio år sedan arbetade han som kock och krög - are på East West Sushi. Sedan dess har han bland annat sysslat med estradpoesi, filmregi och skåde - speleri. Nu släpper Niklas Mesaros sin debutroman ”Sjöhästar” på Rabén & Sjögren. Romanen är en relationsroman om ett uppbrott och om universella känslor som går att relatera till oavsett om man är 15 eller 105. Historien handlar om Nilo och Nasim som har varit ett par i fem år. En dag är det inte så längre. Det finns plötsligt ett före och ett efter. Under en vecka i november satsar Nilo allt för att rädda sitt förhållande. ”Det är november, en jävla skitmånad att göra slut i”, som han säger. Niklas Mesaros har arbetat med ordet hela sitt vuxna liv. Han är utbildad journalist men är mest känd för spoken word då han är en av Sveriges största estradpoeter och huserar på Dramaten. ”Sjöhästar” är hans romandebut och det märks att Niklas är vän med orden, formuleringarna verkar komma lekande lätt och känns träffsäkra och trovärdiga. Det finns ett otroligt flyt i språ26 NOLLNITTON ket. Även om det är en allvarlig historia finns det ett stort underhållningsvärde med subtil humor, som i raderna: ”Länge trodde jag att kafferingarna i anteckningsblocket var ett tecken på effektivitet. Men det är förstås lika dumt som att förväxla trängselavgift med gemenskap”. Historien utspelar sig framförallt i Stockholms innerstad och miljöbeskrivningarna är härligt nostalgiska för en som själv lämnade en mindre stad som ung vuxen för staden med alla möjligheter. Mesaros är från Köping medan hans Nilo är från Lindesberg där föräldrarna fortfarande bor kvar. Att Mesaros är en stor filmnörd (hans egna ord) märks i hans roman, filmreferenserna haglar tätt och han liknar en jobbig bilresa till föräldrarna i Närke med ”som om Lars Norén skulle ha regisserat en roadmovie”. Det finns även en hel del politik i historien som framförallt Nilos bästa vän Anya står för, det skapar en extra udd till historien men det vävs inte in helt naturligt utan blir stundtals lite krystat. Istället tycker jag om tänket kring representation som outtalat finns där, att man som läsare inte får veta vilket kön huvudpersonerna har eller hur de ser ut. Nilo och Nasim och deras kärlekshistoria är större än så och det är ett medvetet och skickligt drag av författaren. ”Sjöhästar” är som bäst i Nilos egna tankar, även om dialogen är trovärdig märks det att Mesaros är som tryggast i det inre språket hos människor. Där får han blomma ut och det är i dessa partier som historien både är rolig och melankolisk. ”Sjöhästar” är en imponerande debut med en igenkänningsbar historia och ett fantastiskt språk. Den mycket fina göra slut-historien kan mycket väl hela en och annan läsare där ute. En bok som undertecknad kanske hade behövt den där vårdagen 2002. Det fina och sorgliga i att försöka välja en mötesplats med den person som man älskar och som man anar ska göra slut med en. Det får inte vara en plats som betyder för mycket och som man vill återvända till för platsen kommer för evigt göra ont. Den känslan.