Advokaten 1
VÄRLDEN Afghanistan: advokater prisas Rådet för d
e europeiska advokatsamfunden, CCBE, utdelar i år ett speciellt människorättspris till hotade och utsatta advokater i Afghanistan. Sedan talibanerna grep makten i Afghanistan är advokater en av de grupper som varit särskilt utsatt, särskilt de advokater som arbetat för mänskliga fri- och rättigheter. Det oberoende advokatsamfundet har lagts ner av talibanerna, och kvinnliga advokater får inte längre utöva sitt yrke. CCBE:s pris syftar till att öka medvetenheten om advokaternas svåra situation i Afghanistan. ADVOKAT AZZA SOLIMAN I EGYPTEN En egyptisk kvinna rensar spenat. Diskriminerande lagar och en patriarkal kultur bidrar båda till kvinnors svåra situation i Egypten, menar advokaten och kvinnorättskämpen Azza Soliman. ”Vi behöver en ny tolkning av sharia” Advokat Azza Soliman i Egypten har utsatts för trakasserier i medierna och gripits av polisen. Trots det fortsätter hon sitt arbete för mänskliga rättigheter och demokrati i hemlandet. – Kvinnor säger till mig att jag gav dem livet tillbaka. Det ger kraft, säger Azza Soliman. Hon har kämpat för kvinnors rättigheter och demokrati i Egypten i årtionden. Redan i mitten av 1990-talet var hon med och grundade CEWLA, Center for Egyptian Women’s Legal Assistance. Organisationen ger bland annat rättshjälp och psykosocialt stöd till kvinnor som utsatts för våldtäkt och våld i hemmet. Priset för engagemanget har varit högt: Azza Soliman har trakasserats, anklagats för spioneri, belagts med utreseförbud och fått sina och sin advokatbyrås tillgångar frysta. I regeringsvänliga medier framställs hon som kvinnan som hotar ADVOKATEN NR 8 • 2021 den muslimska rättsordningen och familjen. Azza Soliman fortsätter ändå sitt arbete. – Jag har ju inte begått något brott. Jag använder bara mina konstitutionella rättigheter att kritisera regimen och att kräva demokrati och rättigheter för kvinnor, säger hon i ett videosamtal med Advokaten. Azza Soliman. de största problemen för egyptiska kvinnor i dag är, enligt Azza Soliman, att lagen diskriminerar kvinnor på en rad områden. Värst är det inom familjerätten, både för muslimer och för kristna,* förklarar Azza Soliman. – Problemen ligger inte i själva sharia, utan i tolkningen av lagen. Samhället har ju förändrats under 2 000 år, så vi behöver en ny tolkning av sharia för att uppnå rättvisa och jämlikhet. För det är vad både islam och kristendom eftersträvar, säger hon. Ett annat stort problem är våld mot kvinnor, i synnerhet i hemmet. Azza Solimans arbete har uppmärksammats internationellt. Bland annat har Amnesty International engagerat sig i hennes fall, och krävt att landet ska lägga ner de rättsliga åtgärder som vidtagits mot henne. Tidigare i år fick Azza Soliman också Stiftelsen Anna Dahlbäcks Minnesfonds stipendium på 50 000 kronor. Eftersom Azza Soliman är belagd med reseförbud kunde hon inte ta emot det på plats. stipendiet är trots det viktigt för Azza Soliman. – Det berättar att jag inte är ensam. Jag möter hela tiden en mängd utmaningar och situationen är farlig. Sedan polisen anhöll mig för fyra år sedan har jag varit rädd och inte känt mig trygg i mitt hem. Ett sådant här pris sänder signalen ”vi ser dig och vad du åstadkommit”, säger Azza Soliman. UÖ * Egyptens familjerättsliga lagstiftning skiljer sig åt för olika religiösa grupper. Hundar i rätten känslig fråga Stödhundar i rättssalen väcker diskussioner inom det amerikanska rättsväsendet. Minst 15 delstater har på senare år godkänt lagar som tillåter särskilt utbildade hundar att verka i domstolar. Hundarna ska ge känslomässigt stöd till känsliga vittnen och målsägande, framför allt barn. Forskningen har visat att djur kan hjälpa barn att komma över den rädsla och osäkerhet som ofta är förknippad med förhör och framträdanden i rätten. Vissa försvarsadvokater har dock protesterat mot hundarnas närvaro i rättssalen. Motståndarna anser dels att hundarna riskerar att störa, dels att de rubbar balansen i rättsprocessen genom att signalera att vittnet eller målsäganden de facto utsatts för något traumatiskt. Källa: ABA Journal Miljonböter för trotsigt Polen EU-domstolen dömde i oktober Polen att betala en miljon euro i böter om dagen, så länge landet inte avvecklar den tidigare utdömda disciplinnämnden i landets högsta domstol. Domen kom efter att Polens författningsdomstol slagit fast att EU-fördraget strider mot Polens grundlag och att Polen därmed inte behöver följa det, en dom som ledde till internationell kritik. 13 FOTO: ISTOCK, NADA NASHAT