Advokaten 1
BERGWALL-MÅLET: PSYKOLOGER I CENTRUM AV PROCESSEN
Under åren 1994–2001 fälldes Thomas Quick, senare Sture Bergwall, för åtta mord begångna runt om i Sverige. Bergwall själv hade erkänt betydligt fler mord, erkännanden som växte fram under terapi när han vårdades på Säters sjukhus. Terapin bedrevs under starkt inflytande av tankar om att barndomstrauman orsakar psykiska problem i vuxenlivet och att djupt liggande, bortträngda minnen kunde tas fram i psykoterapi. En viktig person i den process som ledde till att Sture Bergwall fälldes för morden var den psykolog som agerade rådgivare åt polis och åklagare under förundersökningen. Psykologen hjälpte bland annat till att organisera så kallade vallningar på brottsplatserna. Syftet var att återskapa situationerna vid brotten för att hjälpa Bergwall att minnas vad som hänt. Psykologen ska också ha lärt ut en sanningssökande förhörsteknik utifrån samma tankegång: att få Sture Bergwall att minnas. Utöver rådgivarrollen hade psykologen också i forskningssyfte flera egna samtal med Sture Bergwall. Psykologen har senare uppgett att han aldrig själv trott på teorin om bortträngda minnen. Trots sin roll i förundersökningen och forskarrollen förordnades psykologen senare som domstolssakkunnig, enligt Bergwallkommissionen helt i strid med rättegångsbalkens regler om att domstolssakkunniga ska vara oberoende och opartiska. Sture Bergwall friades senare för samtliga mord. Fallet har blivit ett av de mest omdiskuterade i svensk rättshistoria och ledde till att regeringen tillsatte en kommission för att bringa klarhet i historien. I sina slutsatser pekar BergwallkomThomas Quick, som idag heter Sture Bergwall, fälldes för åtta mord. Psykologer spelade en viktig roll både i förundersökningen och i rättegången. I dag är Bergwall frikänd från samtliga mord. missionen på att det i Sverige saknas ett system för att kvalitetssäkra sakkunnigutlåtanden. Kommissionen anser att ett sådant system bör utredas. eller boutredningar, kan tekniska experter ibland spela en viktig roll. Uppgiften kan vara att avgöra om ett testamente är äkta eller inte. Fredric Renström har goda erfarenheter av att anlita NFC för sådana undersökningar. Värderingsmän är en annan typ av sakkunniga som dyker upp i den ekonomiska familjerätten. Men dessutom behöver Fredric Renström anlita utländska sakkunniga, ofta advokatkollegor, för att visa och förklara innehållet i andra länders rätt. I de internationella målen är det nämligen ofta upp till parterna att visa innehållet i den utländska rätt som ska tilllämpas. Utöver sådan sakkunnigbevisning tar Fredric Renström ibland också utlåtanden från rättssakkunniga, som regel akademiker. Här är det en ganska liten krets av sakkunniga som återkommer i målen, konstaterar Fredric Renström, som menar att tekniskt sakkunniga oftast spelar större synlig roll än sådana rättsutlåtanden. – Domstolen tar mer synligt intryck av dem än av juridiskt sakkunniga. De juridiskt sakkunniga ger mer ADVOKATEN NR 8 • 2021 styrka till den juridiska argumentationen och detta kan ofta ses i domskälen, säger han. I den internationella familjerätten är det än mer vanligt att båda sidor tar in sakkunnigbevisning. – Om jag tar in ett intyg kan man vara ganska säker på att också motparten gör det, säger Fredric Renström, som tror att domstolarna klarar av att väga olika intyg mot varandra och värdera dem. – Experterna ger vägledning åt rätten i snåriga och tekniskt svåra frågor. De kan ge en klarare bild till domstolen, om vad som är rätt eller fel och hur dessa experter kommit fram till sina slutsatser, grundat på redovisade förarbeten, doktrin och praxis. Förhoppningsvis kan det ge säkrare domar och att domstolen får underlag för sin bedömning. Det ser jag ingen nackdel med, säger Fredric Renström. KRÄVER MOD ATT LÅTA BLI Advokat Olle Flygt arbetar med kommersiell tvistlösning, både i domstol och i skiljeförfaranden. Han ser ofta sakkunnigutlåtanden i de tvister han arbetar med. » 27 27 FOTO: TT