Advokaten 1
» Utlåtandena kan röra olika frågor – allt som om
buden och domarna själva har svårt att klara av, som Olle Flygt uttrycker det. Vanligast är värderingar och skadeståndsberäkningar. Experterna har han med tiden lärt känna, och han vet vilka som är bra att arbeta med. – Jag gillar att jobba med dem som har en hög grad Olle Flygt. av integritet. Personer som skiljenämnder och domstolar lärt sig att de kan lita på, för de går inte att köpa, säger Olle Flygt. I de affärsjuridiska tvisterna får ett sakkunnigutlåtande sällan stå oemotsagt. Det är snarare regel än undantag att om en part tar in en expert, så gör motparten detsamma. – Som ombud ser du att den bevisning som kommit in inte är självklar, att den går att ifrågasätta. Då tar du in en egen expert som gör just det, ifrågasätter. Så står de i bjärt kontrast mot varandra och det blir fruktansvärt svårt för domstolen, konstaterar Olle Flygt. Han vill problematisera experternas och de rättssakkunnigas roll i processen. Det är ju inte alls självklart att underlaget för domstolen eller skiljenämnden blir bättre ju fler experter som yttrar sig. Samtidigt är det för honom svårt att avstå från att ta tyg i processerna är migrationsrätten. Och antalet har faktiskt ökat under åren, enligt advokat Tomas Fridh, som är verksam inom både migrationsrätt och brottmål. – När jag började för femton år sedan förekom det ”Som ombud kan du känna att det den andra parten har gett in är för dåligt. Men hur ska du få domstolen att tro på dig? Finns det något annat sätt än att ta in en egen sakkunnig?” olle flygt in sakkunniga när motparten gjort det. – Som ombud kan du känna att det den andra parten har gett in är för dåligt. Men hur ska du få domstolen att tro på dig? Finns det något annat sätt än att ta in en egen sakkunnig? Har du modet att inte ta in någon sakkunnig, utan i stället satsa på att ta udden av sakkunnigutlåtandet genom ditt motförhör? frågar Olle Flygt retoriskt, och tillägger att det krävs rätt mycket egen kunskap och mycket eget mod för att avstå i den situationen. YTTRANDEN SES SOM PARTSINLAGOR Ett annat område där det lätt blir många sakkunniginPRAXIS BAKOM HÅRDA KRAV Advokat Tomas Fridh riktar i artikeln här ovanför hård kritik mot förvaltningsdomstolarna. Domstolarna brister i bevisvärdering och bedömning av sakkunniga, inte minst i migrationsprocessen, menar han. Han anser också att man generellt värderar den enskildes sakkunniga lägre än myndighetens experter, och att man fokuserar allt för mycket på formella krav snarare än innehåll i utlåtanden. Fredrik Löndahl, chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Malmö, som också är migrationsdomstol, konstaterar att det är sällsynt 28 28 att domstolen själv tar in sakkunniga. Precis som i de allmänna domstolarna är det i stället partsinlagor och bevisning från parterna som behandlas i processerna. En vanlig form av sakkunnigutlåtanden rör den asylsökandes hälsotillstånd, enligt Fredrik Fredrik Löndahl. Löndahl. ”Både Migrationsverket och domstolarna måste förhålla sig till en formalistisk praxis från Migrationsöverdomstolen; se t.ex. MIG 2007:35” skriver han i ett mejl. En annan vanlig typ av sakkunnigbevisning syftar till att styrka en asylsökandes konvertering. Även här är det Migrationsöverdomstolens praxis som styr, konstaterar Fredrik Löndahl. ”Sådana intyg bedöms som regel ha ett lägre bevisvärde, eftersom det är den asylsökandes egen berättelse som är av störst vikt för bedömningen av om konverteringen är genuin och personlig (se t.ex. MIG 2011:29). Det är en av anledningarna till att muntlig förhandling är vanligt förekommande i den typen av mål i domstolen. Andra typer av dokument bedöms utifrån relevant och tillgänglig landinformation”, skriver han. ADVOKATEN NR 8 • 2021 absolut tortyrskadeutredningar, men det var ovanligt att man tog in bevisning utifrån, från annan sakkunnig. Nu har det blivit allt vanligare med läkarintyg, och gärna någon landexpert, eller en teologisk expert för att föra bevisning, säger han. Som biträde i migrationsmål har Tomas Fridh en delvis tuffare uppgift än parterna i en tvist. Det är nämligen den sökande som har bevisbördan att visa att han eller hon har ett skyddsbehov eller andra skäl att få stanna i Sverige. – Jag och min klient ska nå upp till en ribba. Det gör att allt vi säger silas genom ett raster av att vi har ett intresse av att uppnå ett visst beviskrav. Men en sakkunnig som presenteras på ett bra sätt kan få en fristående roll. En möjlighet att yttra sig och bidra till bevisningen som inte behöver gå genom det subjektiva filtret. Den sakkunnige kan stå för objektivitet, för en objektiv bevisning, och på vis ge en bra skjuts åt vår sak, säger Tomas Fridh. Tyvärr upplever han att såväl domstolar som myndigheter inom förvaltningsrätten blivit allt mer skeptiska mot fristående sakkunniga och deras yttranden, som avfärdas som partsinlagor. Det ställs också allt oftare formkrav på sakkunnigutlåtanden, som att experterna måste använda myndigheternas mallar. – Det finns en polarisering inom förvaltningsrätten, både inom skatterätt och socialförsäkringsrätt och migrationsrätt. Myndigheter går mer ifrån att ha varit den ”goda” myndigheten som gör en helhetsbedömning till att bli motpart till enskilda, där bevisbördan läggs tyngre på den enskilda, säger han. I stället för att se sig som en part och betrakta utlåtanden som partsinlagor borde myndigheterna ta in FOTO: CARL JOHAN ERIKSON